Konsten att döda en fjäril
…eller så inte. Men det är en fjäril som alltid (tre gånger på en vecka) kommer in genom fönstret till vår redaktion och vill sätta sig på mig. Jag låtsas åtminstone att det är samma. Första gången blev jag livrädd för denna fjärilslätta närgångenhet. Men Sommar-Fredrik ryckte in och bar ömt ut fjärilen.
Men i dag tog jag saken i egna händer och sjasade varsamt ut fjärilen genom det öppna fönstret. Sommar-Fredrik var imponerad över bedriften och sade:
– Och utan att döda den.
Men vem i all världen skulle kunna döda en fjäril? Ormar dödar vi, getingar och myggor och bromsar dödar vi. Men en fjäril? Det måste vara sinnebilden för likgiltighet för Skapelsen att dorva ihjäl en fjäril med flugsmällan eller en gammal tidningen Åland. Det är en tanke som känns så ful mitt i allt sommarvackert.
Nu talar alla om värmen. I affären, på Facebook och i telefon. Endel njuter, andra lider. Endel njuter när andra lider. Det bästa är att det aldrig blir brist på samtalsämnen. Man kan berätta hur man njutit på stranden hela dagen eller så kan man berätta hur jeansbyxbaken är dyngsur av svett där man sitter på sin kontorsstol hela dagen. Man kan se fram emot semestern eftersom högtrycket ska fortsätta eller så kan man förbanna att semestern infaller när högtrycket ersätts av regn och åska.
Man kan jämföra temperatur i sol och i skugga och i vatten och i armhålan. Man kan bekymra sig över att så många är förkylda mitt i sommarhettan och man kan glädjas åt att alla är friska och kan simma hela dagarna.
Man kan jämföra värmen med tidigare somrar, månader och dagar. Alla minns någon sommar som varit varmare och exakt hur varm den var (glassen smälte, däcken smälte och glödlamporna i lyktstolparna smälte).
Man kan också tala om varför det är så varmt. Det beror på freonet i kylskåpet eller i hårsprayet. Eller på bilavgaser och fabriksutsläpp. Eller så är det helt enkelt en naturlig del av en miljarder år lång cykel av varmare och kallare perioder. Istiden tog ju slut och då hade man inte kylskåp, bilar, hårspray eller fabriker. Vad vi vet åtminstone.
Sedan kan man förstås använda vädret till att fylla ut en spalt i lokaltidningen när hjärnan är så överhettad att man inte kan tänka på annat än hetta. Och svalt vatten och kalla glassar. Och vips är det dags att gå hem för dagen och fundera om man möjligen orkar ta sig till en strand för ett dopp.
Nina Smeds
