Knark, sprit och spel
Landskapet äger ett bolag som saluför en vara som för vissa människor är så begärlig att de utvecklar en sjukdom och begår brott för att komma åt denna vara.
Detta sjukliga begär som kan uppstå har produkten gemensamt med narkotika och sprit, men inte med Dahlmans lördagskorv, Storgårds ägg, Mercedes chokladpraliner eller med någon annan vara som produceras på Åland.
Vi vet ju alla vad som skett i fallet med den förskingrande bokföraren som fått sitt straff. Efter sig lämnar hon ett antal företagare som sett sina surt förvärvade pengar försvinna in i Pafs spelautomater.
Efter sig lämnar hon också en fullständigt oskyldig kollega som krävs på skadestånd av de drabbade företagarna eftersom bolagskonstruktionen medger detta.
Vi har ett stort antal offer och en vinnare – landskapsbolaget Ålands penningautomatförening.
Nu har styrelsen för detta bolag sparkat vd Anders Ingves. Styrelsen tycker att han inte gjort ett tillräckligt bra jobb.
Men det kommande året kan ex-vd ändå lyfta full lön. År 2014 deklarerade Ingves drygt 200 000 i inkomst. Vi kan således räkna med en summa i den storleksordningen.
Paf betalar alltså Anders Ingves drygt 200 000 euro för att göra ingenting.
Dryft 200 000 euro är också vad bokförarens oskyldiga kollega ska betala till de förskingringsdrabbade företagarna, enligt domen i tingsrätten. Och då är det bara en fjärdedel av vad företagarna förlorat.
Står sig domen i hovrätten eller skärps är hennes liv förstört. Utgången i hovrätten bestämmer också vilka förluster företagarna måste räkna in.
Samtidigt som Paf sitter på pengarna.
I november 2013 frågade Nya Åland dåvarande lantrådet Camilla Gunell om hon tycker att stulna pengar ska användas för olika samhällsändamål.
– Vi har sagt ifrån, landskapet tar inte in skuldpengar i verksamheten, sade Gunell, och vad hon egentligen menade med det har jag aldrig förstått.
Hon sade i alla fall ingenting om att pengarna borde återbetalas, utan hänvisade till att det pågår en rättsprocess. Det gjorde även Ingves som fick samma fråga.
Nu har vi alltså en fullständigt oskyldig bokförarkollega som hotas av personlig ruin och ett antal företagare som drabbats av stora ekonomiska förluster – och de stulna pengarna finns hos landskapsägda Paf.
Finns det ingen barmhärtig människa i den politiska ledningen eller i Paf-styret som tar ett ansvar för de oskyldiga offren?
