Jul kan också vara en vinterbads-picknick
I år har jag gjort ett aktivt val, jag tänker få julstämning. Och jag tänker inte låta julstressen komma åt mig.
Jag bestämde att varje gång andetagen inte längre går hela vägen ner i magen, när blicken blir stirrig eller när jag blir omotiverat irriterad på den stackare som vill ha min uppmärksamhet då ska jag stanna upp.
Vi har alla hört om positiv stress. Det är när man lyckas vända stressen till en motiverande utmaning, i stället för att det känns som ett betungande problem. Positiv stress i liten dos påverkar inte vår kropp (och sinne) negativt utan gör att vi presterar bättre, kanske tar i det där lilla extra.
De här kraftiga energipåslaget fungerar för vår kropp då och då, bara vi vilar ut ordentlig mellan gångerna.
Men för många av oss innebär julfirandet ren och skär stress. I år vägrar jag detta och låter i stället julen få vara så mycket mer än själva julhelgen. Nu kommer en riktig kliché, men det gör den inte mindre sann: Det finns faktiskt inga måsten.
Julfirandet måste inte vara en brakmiddag med 19 rätter den 24 december. Traditioner är underbara, men låt dem utvecklas. Våga skapa nya.
Jag delar med mig av några lyckade exempel. Kanske någon låter sig inspireras?
Vi satte i år upp julgardiner tidigt. Mysigt och rött och grått och tomtar med långa skägg och guld. Kanske registrerar min hjärna omedvetet att det är något julaktigt på gång? Kanske inte? Men jag blir glad varje dag över att de hänger där och gör sitt bästa för att ge mig julstämning.
Sjung med i julsångerna. När vi människor lyssnar på musik och när vi sjunger så frigörs hormoner i kroppen som gör att vi mår bra, vi blir lugna och glada och dessutom mer sociala. Perfekt i juletid.
Det är en vardagskväll med fåtalet dagar kvar till julafton. Vi borde reda upp inomhus men ser snön utanför köksfönstret. Vem vet hur länge den är kvar. Vi går ut i stället hela familjen, fast vi egentligen är så trötta att vi knappt orkar få på oss ytterkläderna. Rullar stora snöbollar. Skottar snö. Har snöbollskrig.
Jag går den korta promenaden till postlådan i bara månens sken. Tillbaka inomhus är jag glad hela vägen ner i magen och genast känns det som ”vi gör julfint” i stället för det tråkiga, vanliga städandet.
Ta ett vinterbad med dopp. Jag har lyckan att tillhöra en grupp som vinterbadar. På lunchen häromdagen gick vi ner till Lilla holmen för ett dopp tillsammans. Bland snötäckta träd skymtade vi solen mellan molnen när vi gick ut på bryggan i våra morgonrockar och tofflor. En efter en doppade vi oss vid badstegen i det nollgradiga vattnet, medan endorfinerna rusade i kroppen.
Efter påklädning tog vi oss tiden att ha en liten glögg-picknick. Kiki dukade upp lussebullar i vacker korg, Ida bjöd på hemlagade pepparkakor och Nina hade den godaste äppelglöggen jag smakat i rödskimrande termos.
Underbara jul, tänkte jag, och lade vinterbad med dopp till minneslistan av det som jag bestämt är min jul i år.
