DELA

Jag tänker fortsätta fråga

Finns det ingen barmhärtig människa i den politiska ledningen eller i Paf-styret som tar ett ansvar för de oskyldiga offren?

Det frågade jag på denna plats för några veckor sedan. Ingen har gett sig till känna.

Jag tänker fortsätta fråga.

Vi vet att Pafs sparkade vd Anders Ingves ska få ett års lön för att inte göra någonting. Vi vet att den förskingringsdömda bokförarens oskyldiga kollega har dömts att betala drygt 200 000 euro i skadestånd till drabbade företagare, trots att hon inte gjort någonting brottsligt. Vi vet att detta bara är en fjärdedel av vad alla drabbade företagare förlorade sammanlagt. Vi vet att de stulna pengarna finns hos det landskapsägda spelbolaget.

När Nya Åland i november 2013 intervjuade Ingves och dåvarande lantrådet Camilla Gunell drog de till med det typiska svaret i liknande situationer: Det pågår en rättsprocess.

Nog kan ju Paf och landskapet formulera en princip för hur man ska hantera stulna pengar oberoende av vad rätten kommer fram till.

Låt mig bidra med några förslag:

1. Kommer det till vår kännedom att någon använt stulna pengar för att komma åt den vara som vi saluför, som vi vet att kan framkalla ett sjukligt begär, ska vi se till att den som drabbats av stölden görs skadelös. För ”landskapet tar inte in skuldpengar i verksamheten” (Camilla Gunell i nämnda Nyan-intervju).

2. Kommer det /…/ så behåller vi pengarna om vi har juridisk rätt att göra det. Oberoende av om det drabbar oskyldiga människor eller inte.

Formuleringarna kan diskuteras, men det är svårt att se att det skulle finnas en tredje ståndpunkt i den här frågan. Använda stulna pengar eller inte, där står valet.

Så vilken ståndpunkt ska Paf/landskapet ha? Ordet är fritt styrelseordförande Jarl Danielsson, lantråd Katrin Sjögren, vice lantråd Camilla Gunell, finansminister Mats Perämaa, kansliminister Nina Fellman, kommunikationsdirektör Anders Sims.

Jag satsar en slant på att det inte kommer ett svar nu heller. Vad får jag för odds på det?

 

Mårten Sundberg