Hur dum är du?
Svarar du ”inte alls”, då är du dummare än du tror.
Det filosofiska geniet Sokrates utpekades av oraklet i Delfi asom den visaste i världen. Sokrates själv, ödmjuk som han var, tänkte att ”Nä, men det kan väl ändå inte stämma?”. Så han begav sig ut i världen och pratade med andra kloka män och förbryllades av derast bristande insikt om sin egen okunskap. Det stod alltså klart att Sokrates visst var smartast i världen. För han visste hur lite han visste. Därav talespråket: ”Klokast är den som vet vad han inte vet”.
Charles Darwin sade en gång att okunskap oftare stimulerar självsäkerhet än kunskap. Och det brukar ju vara så att tomma tunnor skramlar mest. Jag är själv medveten om jag skramlat på bra mycket om bra mycket i mina dagar (vid den aktningsvärda åldern av 26 år och 10 månader) och säkerligen borde sätta lock på tunnan ibland och bara inse att det finns jäkligt mycket jag inte har en blekaste aning om.
Nedan är en lista på saker som jag i sann Dunning-Kruger anda (gubbarna som fick Nobelpris efter att ha avslöjat att människor tenderar att överskatta sina egna kunskaper och färdigheter i många sociala och intellektuella områden – känns ju som århundradets självklarhet) insett att jag, trots tidigare hävdanden, är löjligt dålig på trots idoga försöka att övertyga min omvärld om motsatsen.
– Koka gröt. Jag har till och med skrivit en spalt om de oändliga sätt jag smaksätter min havregrynsgröt med. Men för att vara ärlig kräver min gröt en oändlig lista av smaksättning just för att den är totalt oätbar i sin ursprungsform. På riktigt. Jag svär på att det inte finns en perfekt kombination gryn plus vatten.
– Politik. Haha. Känns som dödstöten för en vikarierande ledarskribent att skriva (jag slutar ändå för sommaren, så so long suckers!)
– Nagellack. Mitt femtonåriga jag visar gärna upp mina perfekt manikyrerade, blanka naglar för världen. Men jag är ledsen Heidi. Din inre 15-åring ljuger. Och jag är ganska säker på att hon är färgblind och utrustats med kronisk hand-darr.
– Bilar. Efter att ha vuxit upp med två storebröder och en lång lista med tvivelaktiga Toyota Corollor från 80-talet, så har jag visionen av mig själv som en sån där tjej som fixar det mesta grundläggande med bilar. Men sanningen är att jag inte ens vet hur jag ska stänga av rumpvärmaren (och jag är för stolt för att fråga hur ens i blossande julitider).
Sanningen är att jag är dålig på ganska mycket. Men om jag kommer till insikt om exakt hur okompetent jag är, så borde jag ju ändå få lite Sokratespoäng i alla fall? Eller?
