Finland dåligt på yttrandefrihet
I ett litet samhälle som Åland där alla känner alla balanserar vi journalister emellanåt på en vass egg. Vad är viktigare – att skydda deras privatliv som vi skriver om eller den grundlagsenliga rätten till yttrandefrihet och allmänhetens rätt att få veta vad som sker?
Vi försöker så gott det går följa de lite luddiga yrkesetiska regler som vårt fackförbund har gjort upp. Reglerna är med flit skrivna så att ett eventuellt fällande utslag i Opinionsnämnden för massmedier, dit läsare och allmänhet kan lämna in klagomål om man tycker att vi överträtt en gräns i det som publicerats, inte ska kunna användas rakt av i en rättegång där journalisten sitter på de anklagades bänk.
Ibland är gränsdragningen lätt, men ibland tvingas vi verkligen tänka efter. Någon gång väljer vi att hålla oss just och just på rätt sida om gränsen för ingen demokrati i världen är betjänt av en räddhågsen press. För det allra mesta är vi ändå snälla om man jämför med press, radio och tv i andra länder.
Men vi kan inte på förhand vara helt säkra på var gränsen går och när vi hamnar på polisförhör, åtalsprövning och kanske till och med rättegång och dom. Sådant händer även på Åland.
Nu visar det sig att rättspraxis i landet Finland är att se mera till den som anser sig ha fått sitt privatliv och rykte kränkt än till yttrandefriheten. Det här vet vi därför att Europadomstolen har prövat en mängd klagomål över inskränkt yttrandefrihet. Fram till i våras hade Finland fällts i tolv av tretton fall. Sverige hade fällts i bara två fall, Norge i fem och Nederländerna i fyra.
Lagstiftningen i Finland är det inget fel på, konstaterar den forskare som fick i uppdrag av justitieministeriet att reda ut orsaken.
De flesta nationella domar som ansågs kränka yttrandefriheten kom från hovrätterna och forskarens råd är att de måste beakta Europadomstolens avgörandepraxis ”mera fritt och allvarligt”. Domstolarnas personal måste också utbildas på det här området.
I förrgår skrev Hufvudstadsbladet om ännu en fällande dom från Europadomstolen mot Finland. Staten åläggs betala 28.000 euro till kvällstidningen Ilta-Sanomat – tidningen hade rätt att publicera en artikel om tidigare statsministern Esko Ahos kampanjmedarbetares förhållande med en före detta make till en tv-redaktör under presidentvalskampanjen år 2000. Parternas namn nämndes i artikeln.
Fallet prövades av Högsta domstolen (HD) i Finland som ansåg att förhållandet inte var av allmänt intresse. Europadomstolen ansåg att HD inte hade tagit hänsyn till att kampanjmedarbetaren hade tagit ett skutt uppåt på offentlighetsskalan på grund av uppdragets offentliga och politiska natur och därför var i jämförbar ställning med politiker och tjänstemän. Dessutom fick journalisterna för stränga straff, var Europadomstolens slutsats.
Rättning i ledet, alltså.
ANNIKA ORRE
