DELA

Ett år det svängde om

Det är lika bra att erkänna det. Inga Heller är tillbaka. Nu har hon satt sin sista köksgardin och det lär bli åka av i spalterna. Hoppas hon. När all luddig spindelväv i hjärnkontoret har vädrats ur.
Inga Heller tycker inte egentligen att man ska skriva så mycket om sig själv, tystlåten och försynt som hon alltid varit. (Hurm) Men nu är det lika bra att berätta hela sanningen om om det som ligger henne närmast hjärtat – ett helt fritt år – för att undgå tusen frågor på stan.

Alltså; det heter något så käckt som alterneringsledighet. I Sverige hette det kort och gott friår. Det förekom där en kort tid, men togs bort 2006. Här finns möjligheten till ledighet kvar, men alltför få verkar känna till denna utsökta förmån.
Alterneringsledig blir man när man jobbat rätt många år och då byter man liv med en arbetslös, eller någon som riskerar att bli arbetslös. Man blir ledig max ett år. Man ska vara med i facket. Sedan är det bara att niga och tacka och ta emot.

Alla vinner på arrangemanget;
n Den medelålders medarbetaren, som får 80 procent av arbetslöshetsersättningen och ett helt hav av plötslig frihet.
n Den arbetslösa, ofta en ung person, som blir inskolad på ett jobb.
n Arbetsgivaren, som betalar mindre i lön.
n Samhället, som betalar mindre i arbetslöshetsersättning.
n Gamla föräldrar, som får mer omsorg.
n Det ideella samhället, föreningar och dylikt, kan få mer tid.
n Och så katterna där hemma, som blir mer klappade på.

Först och främst har mamma fått sitt och Inga Heller har trivts med den rytm som ska till i sådana lägen. Allt sker sakta och noga. Att både duscha och gå till butiken på samma dag blir en sak för mycket.
Att bädda som mamma vill ha det är en konst. Hon vill ha monogrammet mitt på bädden. Självklart.
– För annars kan jag inte sova.

Därtill har köksgardiner tagits ner och satts upp x antal omgångar, staketet har blivit målat, ett antal resor har företagits, böcker har blivit lästa, livets har levts, den tredje och sista delen av Sverigeleden har klarats av, det vill säga det cyklades från Sundsvall till Stockholm, glada dagar har kommit och gått i rasande fart, och slutligen har skrivklådan visat sig vara stor vid en tvåmånaders sejour på en balkong med havsutsikt på Gran Canaria. Det ska bli en hel liten bok framåt hösten är det tänkt.
Att vara upptagen med att göra ingenting visade sig vara riktigt trevligt, tycker Inga Heller, när hon väl vant sig av med ovanan att göra tio saker på en och samma gång.
Alterneringsledigheten är Guds gåva till den medelålders kvinnan – för all del – för mannen också.
Nu återstår bara livets stora mysterium;
Hur hinner egentligen folk arbeta hela dagarna?