En syndare bekänner
Det var med den fallne syndarens hela repertoar av skuld, skam och njutning jag satt vid mitt köksbord på måndag kväll.
Kvällen hade varit fantastiskt. En god soppa till middag. Äkta österbottnisk kanelbulla till kaffet.
En skön stund på soldränkta trappan med DN Söndag, med en lång intervju med världens snyggaste vampyr (okej, okej, jag tittade mest på bilderna).
Ovanpå det en promenad runt Mariehamn med min favoritgubbe, och äntligen doften av jord, fukt och växtlighet i den svalnande luften.
Framåt nio-tiden började jag bli lite småsugen. En kopp grönt te, av den rättvisemärkta sorten, ett nyinhandlat bröd, av den dyra sorten, och en tub Kalles randiga. Två olästa tidningar. Lugn i huset. Fönstren tvättade (inte av mig).
Det var så fint, och så gott och salt och fett och så brödigt att jag åt FYRA smörgåsar. Inte var de små heller.
Jag tänkte; Åt fans med LCHF. Jag tänkte; Olivolja, jomen hejsan.
Jag fick torka mig om munnen, och kanske att jag rentav satt en sista liten klutt kaviar på fingret och slickade.
En annan dag kanske jag hade nöjt mig med ett par skorpor och inte tänkt mer på det, men just denna vårljusa, jublande afton vaknade upproret och kom i fullständig harmoni med tillgång på gott bröd, hunger och den särskilda glupskhet som uppstår när man är sugen på något särskilt.
Åhå, tänker ni kanske. Vilken rebell hon är. Fyra mackor. Wohoo.
Och då säger jag att ingen enda dietist eller kostrådgivare eller bantningsguru rekommenderar att man ska äta när det är gott. Ofta ska man äta – eller sällan. Man ska äta lite av ditten och mycket av datten, idissla blad och nötter eller svulla smör och kött.
Är det inte kolesterolet så är det hjärtat eller tumörer eller diabetes eller hin onde och hans mamma.
Aldrig att man ska äta när det är gott.
Vid närmare eftertanke ska jag nog göra det hädanefter. När jag senast träffade min älskade mormor satt hon och petade i maten och beklagade att inget var gott längre, inte ens det som hon visste att hon egentligen tyckte om. Hon, som alltid älskat mat och vet att hon borde äta, kan knappt ens få ner en laxsmörgås eller ens lite stekt fläsk.
Bäst att passa på. Tror det blir pasta till middag. Inte fullkorn, med sås.
