DELA

Bli cyberbonde vetja!

Nu är det inne att spela bonde! I hela världen faktiskt. Vem som helst kan bli bonde, 12 miljoner andra är det – dagligen – på nätet. Cyberbonde alltså, något för sossarna på Åland att pröva kanske?
Enda problemet är att spelet Farmerville är amerikanskt, de faktiska förhållandena liknar inte våra. Någon fiffig människa borde nödvändigtvis konvertera spelet till europeiska, eller allra helst åländska förhållanden.
Farmerville lanserades den 19 juni på Facebook som är ett socialt nätverk på internet, och har hittills lockat en miljon nya spelare i veckan världen över. Och jag som trodde att ”Bonde söker fru” var höjden av all slags popularitet i branschen, får bita i gräset och förundras.

I spelet ska
man alltså starta ett lantbruk. När man börjar får man ett ”investeringsstöd” i form av litet mark och en viss summa pengar. Sedan är det bara att skaffa sig maskinpark, djur, utsäde och byggnader, försöka utvidga och öka intäkterna. Lätt som en plätt!
I artikeln jag hittade står det ingenting om hur kostnaderna ska hanteras och hur många av de 12 miljoner spelarna som inte klarar ekonomin och går i kk. Också i USA får jordbruket ekonomiskt stöd från staten och byråkratin är inte obefintlig, så om spelet är något så när realistiskt måste också cyberbönderna kalkylera, planera och fylla i blanketter. Jag erkänner gärna att jag inte spelar cyberbonde, verkligheten räcker bra för mig.
Facebook är inte heller min grej (därför har jag inte nappat på inbjudningarna jag fått nu och då), jag varken bloggar eller twittrar heller – jag har inte tid, jag är ju pensionär%u2026 Sånt där tar för mycket tid. Jag använder hellre min tid med verkliga kor, verkliga grödor, verklig dynga, verkliga gamla traktorer, ja till och med verkliga blanketter.

Men eftersom
så otroligt många redan fastnat i bondespelet kan det utveckla sig till arbetsgivarnas skräck och fasa. Man måste ju sköta cybergården även om man är på jobb – och hur går det då med det verkliga jobbet. Det sägs vara så beroendeframkallande att folk stiger upp mitt i natten för att hålla koll på grödorna och hinna skörda innan de vissnar! Också de virtuella djuren måste skötas. En mamma skrev i sin blogg att hon är så fast i spelet att hon är rädd för att glömma ge sina barn mat.

Om miljöstödspengarna
som blev LFA-pengar kunde jag skriva en hel krönika, men jag avstår. Konstaterar bara att hittills har miljöstödets regelverk varit förutsättningen för att också erhålla LFA, kopplingen har varit klar länge. Förresten var vi många, då när det begav sig, som oroade oss för just det som händer nu, den här otrevliga situationen var väntad. Men ingenting kunde vi göra då och ingenting kan vi göra i dag.
Till sist, konventionella odlare är inga bovar och ekologiska odlare är inga änglar. Bli cyberbönder vetja!

MAJ-LEN LINDHOLM