Bannister- effekten
Goda nyheter under det senaste dygnet:
”Planeten fortsatte att vrida sig runt sin axel som vanligt, med resultat att solen gick upp överallt på jorden. Miljarder fåglar sjöng och ett oändligt antal blommor blommade. Jorden välsignades med 340.000 helt nya ljuvliga människobarn. Intelligenta, kärleksfulla och mycket modiga handlingar utfördes varje sekund någonstans på jorden.
Miljoner människor avstod från att säga eller göra något elakt. Hundratusentals nya, verkligt bra idéer kläcktes. Miljarder människor skrattade, lärde sig något nytt, rörde med ömhet vid varandra, älskade livet någon stund och vägrade att ge upp.”
Det är tyvärr inte jag som skrivit denna fantastiska text Texten är Hedda Waldenströms, finns på ett vykort och återges i boken Glädjerapporten – goda nyheter om vår värld av Bosse Angelöw, docent och socialpsykolog.
Visst kan man ibland sucka lite över alla böcker om godhet och snällhet som plötsligt översvämmar bokhandelsdiskar och bibliotekshyllor. Ibland känner man new age-vinden blåsa runt öronen.
Men det finns en kraft som man inte ska förringa i detta att vara god och snäll. Läkaren Stefan Einhorn skrev för en tid sedan Konsten att vara snäll, en bok som lästs av många. Hans tes är att det lönar sig att vara snäll, man blir glad själv och den som man är snäll mot mår också bra. Det är helt enkelt en win-win-situation. Prova så får ni se.
Bosse Angelöw är övertygad om att människor mår och fungerar bättre när de får ta del av goda nyheter. Gladare nyheter förbättrar sannolikt folkhälsan, ökar människors framtidstro och engagemang för att bidra till att världen blir ännu bättre, hävdar han.
I en undersökning fick försökspersonerna se en film om Moder Teresa där hon i sitt dagliga arbete i Indien omfamnade barn som var mycket sjuka, ofta lepradrabbade. Enbart åsynen av den kärleksfulla handlingen räckte för att förstärka immunförsvaret hos tittarna, skriver han.
Särskilt hoppfullt är enligt författaren att se att allt fler vill göra gott mot andra människor. Fler ger pengar till välgörande ändamål, ger av sin tid och arbetar frivilligt för hjälporganisationer, fler väljer rättvisemärkta och ekologiska produkter i sin konsumtion.
Det finns ett exempel på det goda exemplets makt som är särdeles talande. Det har till och med fått ett eget namn. Bannister-effekten.
1945 springer Gunder Hägg en engelsk mil på lite över fyra minuter. Världsrekord naturligtvis, och nu vill han under fyra minuter. Men han får veta att det är fysiologiskt omöjligt. Minst sju experter under åren 1952-54 hävdar i olika internationella tidskrifter att det inte går att springa snabbare än Gunder Hägg gjort och varken han eller hans medtävlare försöker.
Men den brittiske löparen Roger Bannister struntar i experterna. 1954 löper han milen på under fyra minuter. Inom loppet av två år har 50 löpare gjort om samma bedrift.
