Augusti 1974. Juli 2015.
Det är augusti 1974. Jag är nitton år och befinner mig i centrum av Madrid.
Det är hett och jag svalkar mina fötter i fontänen under en krigarstaty.
Mitt ressällskap, betydligt mera upplyst än jag, varnar mig. I Madrid är det inte tillåtet att sitta med fötterna i en fontän. I Madrid och hela Spanien regerar general Francos militärjunta med järnhand.
Det går fem sekunder innan en soldat med maskingevär kommer och pekar med vapnet att jag ska återgå till ordningen. Jag drar upp fötterna så fort jag kan och drar mig undan.
Soldaterna med vapen finns överallt. Stämningen är kuslig fast det är mitt på dagen och ljust.
Franco ligger på sin dödsbädd och landet håller andan. På kvällarna på torgen demonstrerar människor och mitt ressällskap vill gärna vara med. Vi 70-talsunga avskyr militärdiktatur.
Mitt i allt hörs skott och alla människor rusar bort. Vi också. Efter det får mitt ressällskap gå ensam till demonstrationerna i mörkret. Jag stannar på vandrarhemmet.
Franco dog följande år och landet blev rätt odramatiskt en modern demokrati.
Det är juli 2015. Jag är 60 år och sitter trygg i mitt hem i Mariehamn i fred och frihet.
I Spanien träder munkavlelagen i kraft – lagen för skydd av medborgarsäkerheten. Den som fotograferar en spansk polis riskerar att dömas till böter. Undersökande datajournalistik kriminaliseras.
Deltagande i icke-godkända demonstrationer är förbjudet. Att hålla möte utanför kongressen är kriminellt. Den som bryter mot munkavlelagen riskerar böter på mellan 600 och 30 000 euro.
Motståndarna kallar lagen för den värsta attacken på grundläggande rättigheter sedan Francoerans slut. Bland andra FN, Amnesty International, Europeiska journalistfederationen och International Press Institute har fördömt lagen.
Enligt motståndarna är motivet med lagen att skrämma till tystnad. Regeringen vill inte ha fler medborgarprotester mot de senaste årens nedskärningar och man vill inte att information om polisens hårda linje mot demonstranter sprids.
I facktidningen Journalisten berättar svenska frilansfotografen Freddy Mardell om sin upplevelse utanför Malagas flygplats när han diskret fotograferar poliser som lattjar med sina automatvapen. Han upptäcks, poliserna tar hans kamera, han trycks bryskt ner på en bänk och hans pass tas ifrån honom. När han får tillbaka kameran är bilderna borta.
1974. 2015. Inget är för evigt. Allt måste erövras på nytt.
