Att plinga eller inte plinga
Det är för mig oklart huruvida jag ska använda cykelklockan eller inte.
Kanske ni, den bästa av läsekretsar, kan hjälpa mig.
Så här är det: jag cyklar relativt ofta, egentligen alltid då jag ska ta mig någonstans inom Mariehamn. I Mariehamn flockas folket på trottoarerna likt måsar efter färjorna. Det är ofta trångt.
Jag ringer i cykelklockan enbart då jag är förbannad. Då en hop turister strosar längs den cykelmarkerade trottoaren, då en hundägare går på ena sidan av vägen och hunden i kopplet på andra sidan (det är värsta sorten) och då personer med mycket tid bestämt sig för att parkera samtalet precis mitt i gathörnet. Då plingar jag. Och då är jag ganska sur.
Jag brukar ackompanjera plinget med en bister min och ilskna ögonkast. Himla sätt att inte kunna hålla sig ur spår.
Det händer att jag promenerar. Och det måste erkännas att cyklister ibland plingar åt mig. Ibland har de rätt, jag har vimsat ut på cykelbanan, ibland plingar de liksom bara för att varna. Nu kommer vi till det jag inte begriper.
Ingår det i cykelvett- och etikett att plinga fem meter bakom varje fotgängare? Ett här-kommer-jag-pling? Den enda effekt jag kan märka av det stressiga beteendet är att fotgängarna först hoppar högt, sen åt höger och sen åt vänster. Jag antar att beteendet beror på att fotgängaren tror att cyklisten är arg och försöker ställa allt till rätta. Men så mycket ordning på cykelbanan blir det inte.
Trots att fotgängare ibland är ett pack ringer jag inte alltid på cykelklockan då jag cyklar och störs på vägen. En ensam pensionär kan jag väja runt, eller något annat som inte upptar hela cykelbanan. Jag är inte ogin på det sättet. Jag är heller inte främmande för att periodvis röra mig på gångbanan om den är tom och det behövs för att ta sig runt fotgängaren på cykelvägen.
Men så händer det för mig absolut obegripliga. Jag blir utskälld av fotgängaren för att jag inte plingat i cykelklockan utan väjt. Va? Jag som hela tiden trott att det rätta är att inte stressa upp fotgängare med pling. Plingen ska användas uteslutande i fostrande och förbannade syften. Men så tyckte inte tanten jag väjde runt i vintras. Då jag precis passerat hör jag ett väsande: ”Du skulle ju faktiskt kunna varna innan du kommer.”
Jag blev så paff att jag inte stannade, vilket jag borde ha gjort. Jag borde ha stannat och rett ut frågan med tanten. Vi hade uppenbarligen helt olika synsätt på ilska, ringklockor och väjningsplikter.
Eftersom jag inte frågade tanten, måste jag fråga er istället: när ska en cyklist plinga? Ska en cyklist plinga? Är ni också arga då ni plingar?
