SÖK
MENY
Krönika: Att odla blommor är att tro på framtiden
Det finns ett citat som lyder ”To plant a garden is to believe in tomorrow”, att plantera en trädgård är att tro på en morgondag. Jag tänker ofta på dom orden. Numera är jag en inbiten odlings- och trädgårdsentusiast men så har det inte alltid varit.
Intresset kom in i mitt liv i ett skede då jag hade noll hopp om framtiden. Jag var allvarligt sjuk, trodde väldigt lite om morgondagen och hade tappat hoppet om att jag någon gång skulle vara lycklig igen.
Sommaren 2021 ägde jag inte ens en krukväxt och ännu mindre en odlingsplats. Men jag minns när det vände.
På ett återbesök hos min onkolog, min fantastiska läkare, visade jag mina varfyllda naglar som höll på att trilla av. Det är sånt som händer när man får cytostatika, konstaterade hon på sitt varma, mjuka, lugna och medmänskliga sätt när jag uppgivet visade henne mina händer.
Hon förklarade, min fantastiska läkare, att jag nog inte ska hålla på med trädgårdsarbete med tanke på infektionsrisk i naglarna. Men om jag skulle göra det så måste jag ha handskar på. Jag sa inget men tänkte för mig själv att det är ju inget problem eftersom jag inte är någon trädgårdsmänniska.
Det enda jag orkade göra sommaren 2021 var att skrolla på Instagram. Ordet trädgård hade fastnat hos mig efter läkarbesöket. Det var högsommar mitt i pandemin och man fick inte resa så folk satsade på trädgårdar och odling som aldrig förr. Självklart visade man upp allt på sociala medier. Jag såg vackra blommor på instagrambilder för det hade blivit en trend att odla sina egna snittblommor.
Jag beundrade bilderna. Det var buketter med egenodlade dahlior, zinnia, astrar, roskenskära och rudbeckia. Fantastiskt, tänk att någon hade odlat alla dessa blommor själv.
Jag kunde ingenting om blommor och växter men jag hade bestämt mig. Bara jag lever nästa sommar ska jag också odla mina egna snittblommor. Och det gjorde jag.
Som bäst är förberedelserna för min andra säsong med egenodlade blommor i full gång. Jag har utökat odlingen i år så jag kommer ha mer plats. Just nu är mitt hem fullt av små plantor som ska skolas om, vattnas och tas hand om varje dag i väntan på att planteras ut. Längtar efter tiden då allt blommar. Påminner mig själv också om att njuta redan nu, för det är resan som är målet.
Som cancerdrabbad har jag ibland svårt med att tänka på framtid och drömmar för det känns som att livet svek mig när jag blev sjuk så ung. Då är odling och blommor min bästa terapi som även i de mörkaste stunder av oro och ovisshet ger mig tro och hopp om att det finns en morgondag.
