DELA

Älskar trädgård – älskar inte trädgård

Älskar träsk.
Älskar inte trädgård.
Älskar inte mördarsniglar.
Älskar löjtnantshjärta.
Älskar icke fästingar som kniper sig fast i kattens nacke.
Älskar att sitta och nypa i en tusensköna och räkna plus och minus på trädgårdsskötsel och skogens vildhet.

Älskar rosa blommor, helst rosor.
Älskar inte löss på rosor.
Älskar plastblommor. (?)
Älskar inte alla måsten.
Älskar bäckar små.
Älskar inte komockor, bara lite lite.

Älskar när syrenen blommar och man känner doften starkt när man sätter sig på cykeln.
Älskar inte att man aldrig aldrig aldrig blir färdig med pysslandet.
Älskar den blå regnvattentunnan.
Älskar inte allt det där man ska ta itu med. Helst genast.
Älskar när gräsmattan är välkammad.
Älskar inte att räfsa fjolårslöv och samla ihop dem i spretiga högar.

Älskar tallkottar bara för att de är så många.
Älskar inte att alla ska ha samma trädgårdsprylar – i samma färg – hela tiden.
Älskar att väl hamna på knä med näsan i myllan och gräva ner sig ett tag efter tag och känna att den livgivande mörka kraftiga jorden finnas där och tänka att bara några få steg från min tv-fåtölj existerar detta trygga kalla fuktiga ursprungsmaterial i min trädgård. Av jord är du kommen…
Älskar inte att leta efter krukor till alla solrosor ur höga skåp eller mörka källarskrubbar.
Älskar att dottern säger att tomatplantor luktar barndom. Det är något hon fått från farmor.
Älskar inte så mycket att få jord under naglarna som sätter sig i nagelskikten och syns på jobbet nästa dag.

Älskar att krafsa runt fingerborgsblomman och återigen hitta en glaskula i rabatten, ett genomskinligt blågrönt minne efter barnens lek på grusgången en gång.
Älskar inte att binda upp stockrosor. Grenar på sned, rosetter på hälft.
Älskar tanken på att ha en trädgård där man kan sitta och läsa tidningen varma sommareftermiddagar med en kaffekopp bredvid sig.
Älskar inte frökalatoger. Åh, vill ha allt. Vill göra allt.

Älskar vitsippsmattan ute på Ramsholmen.
Älskar inte kvickrot.
Älskar Adam och Eva.
Älskar inte brännässla – bara i soppa.
Älskar liljekonvaljens vita skira klockor. Och getrams.
Älskar inte att bli svettig och trött i ryggen.
Älskar att köra händerna i neongrön mossa.
Älskar inte när man blir avundsjuk på alla andras jätte- jätte- jättefina trädgårdar.

Älskar när grusgången är krattad och kyrkklockan ringer till helgsmål, lördagar klockan 18.00 – men det vet man alla människor.
Älskar inte att gallra och sortera.
Älskar nyutspruckna björkblad.
Älskar inte maskrosens rötter som är så långa att de räcker ända ner till Kina.
Älskar att vända mig om vid grinden i slutet av maj och slänga en belåten blick tillbaka in i min lilla täppa, en tuktad del vild natur.

Kiki Alberius-Forsman