DELA

Allt är egentligen Martin Timells fel

Må all världens olycka drabba Martin Timell!
Varför, undrar ni. Jo, har har gjutit in i oss att alla klarar av att bygga, riva och montera. Det kan vi inte. I alla fall inte så att det blir rakt. Snyggt. Och klart inom rimlig tid.

Ni vet själva hur det ser ut i tv-rutan. Martin, den mysige farbrorn som både delat ut miljoner till den som tippat på rätt väska och löst tonårsproblem i Bullen, tar vant en hammare eller en stor såg och går loss på virket. Vipps så har han byggt en friggebod eller en altan. Knappt svettig, bara lite klädsamt spånskitig reser han sig upp, klappar manligt på bygget och konstaterar att det var ju inte så svårt.
I soffan sitter jag och ser på med stora ögon och tänker precis fel tanke: kan han, ja då borde jag kunna också. HA! Jag – journalist, skrivbordsryttare och teoretiker. Icke sa Nicke.
För när jag väl inhandlat rätt kläder (man vill ju inte se ut som en amatör), fixat lite schyssta verktyg (det är manligt det) och lite klåfingrigt börjat pilla på virket kommer verkligheten ifatt. Tveksamheten smyger på. Klarar jag verkligen det här, eller skulle jag har tagit emot den är hjälpen jag blev erbjuden? Men egot säger; kör på!

En gång när locket skulle läggas på svärfars brygga slog jag mig på tummen (klassiker!) så många gånger att vänsterhanden i praktiken var obrukbar i en vecka. Andra gånger har jag tvingats åka och köpa mer virke då det först inköpta blivit fel kapat. Nu senast var det taklister som trilskades så att jag efter en hel dags krig med vinkelberäkningar struntade i gliporna och tog fram fogsprutan och öste på.
Oftast kommer jag dock fram till att mina tillkortakommanden alls inte är mitt fel, utan verktygens. Hammaren måste varit rund, det var därför den gled av spiken och landade på tummen. Sågen och tumstocken var nog i maskopi med varandra, därav mätdebaclet. Och vinklarna, det är nog egentligen regeringens fel, det är ju den som reglerar byggbranschen och standardmåtten!
Men mest av allt skyller jag på Martin Timell och hans gelikar som får det svåra att se så förbenat lätt ut i rutan. Hade de bara talat sanning hade jag aldrig kommit på tanken att göra det här själv.
Men kanske har jag lärt mig, för just som jag skriver det här håller rediga, kunniga, effektiva och superskickliga yrkesmän på och reser skalet till utbyggnaden där hemma. Rakt, stadigt och utan onödigt spill stretar de på i väldig fart. Tackar, grabbar!

Nu är bara frågan i vilket skede Timell smyger sig in under skinnet på mig och övertygar mig om att jag också kan.
Bäva månde utbyggnaden.