DELA

Ålands strid och gnäll

Drygt 15 000 personer är med i gruppen Ålands köp och sälj på facebook. Sidan där det säljs möbler, kläder, böcker, muminmuggar och skor till höger och vänster till högstbjudande. Men det bästa, tycker jag, är inte all skit du kan köpa på den här sidan (eller bli av med för den delen), det är diskussionerna om köp nu-pris, budstopp och femminutersregler som uppstår i var och varannan tråd. Du ska liksom inte tro att det bara är att gå med i gruppen och börja kränga grejer. Först måste du såklart bli insläppt av någon admin. Sedan ska du läsa ungefär sjutton sidor regler över hur du går tillväga för att sälja din gamla kakburk.

När dina gamla långalsonger väl ligger ute till försäljning så ska det svaras på diverse frågor om dem. Hur långa är de? Hur breda? Hur höga? Vilket material? Omkrets? Densitet? Är de nattsvarta eller becksvarta? Och jag vill påstå att INGEN av dem som ställer dessa frågor sedan är den som kommer att köpa de där långkalischerna av dig.

Det är allt annat än enkelt att hålla reda på köp nu- och bud från-pris och hur ofta du får puffa för din vara. Men du kan vara lugn. Skulle det vara så att du gör fel så finns en hel drös av administratörer och 15 000 andra användare som kan berätta för dig vad du gjort fel, var så säker. Ett mer passande namn på sidan kunde vara Ålands strid- och gnäll. Oftast är det också personer som inte har något som helst med din budgivning eller din vara att göra som ger sig in i tråden och berättar vad du gjort fel.

Detta kan självklart vara väldigt underhållande, så länge du inte själv har något med diskussionen att göra. Det är vid dessa tillfällen som jag tar fram popcornen och parkerar mig framför datorn.

Trots allt krångel så har jag själv lyckats köpa en vinterjacka (som jag använt en gång) en spargris som ser ut som en geisha (står tom i min bokhylla), en dator och en skrivare (till min mamma) och en gungställning (till min gudson). Jag har sålt en soffa, en dator, ett par byxor och en salladsslunga. Och det spelar ingen roll om jag sålt eller köpt en vara, det har liksom alltid blivit jag som fått hämta eller lämna den hos köparen eller säljaren, även om det också står bland reglerna att köparen i första hand är den som ska hämta sin vara.

Hittills har jag inte blivit straffad med en snigel på ögat fastän jag säkerligen brutit mot en eller flera av de sjuttiotvå punkterna i Ålands strid och gnälls manifest.

Om det blir fler inköp via Ålands köp och sälj för egen del återstår att se efter att den här krönikan gått i tryck…