Soporna kan förädlas till pengar och energi
Mycket av innehållet i torsdagens Nya Åland handlar om sopor.
Mise, det en gång så föraktade och avskydda, utlovar både billigare och bättre sophämtning i en ambitiös plan med sikte på att ha samtliga kommuner ombord 2024. Och det samtidigt som kommuner som med hög svansföring gick ur Mise, får lov att inse att de egna lösningarna varken blev billigare eller bättre.
Den resurs som våra sopor utgör kan realiseras bara om man får någon form av volymer och rationalitet i transporterna. I småskaliga och splittradelösningar har man tyvärr kostnaderna kvar, utan att få ut nyttan.
I ett program som visades i Svt 1 i onsdags kväll, om svälten och torkan i Kenya, intervjuades en kvinna som bodde i en av de stora slumområdena i landet, en bosättning som vuxit upp runt en central avstjälpningsplats. För henne var kopplingen solklar. Soporna var räddningen. Soporna är pengar, mat och ett alternativ till prostitution.
Det var ett hårt och eländigt liv förstås, men ett där insikten om att vårt avfall har ett värde var central.
Mise är (och var) ett ambitiöst försök att få till ett samarbete som dels tar hand om problemet, dels gör det så billigt som möjligt att hantera soporna genom att få ut nyttan av dem. Låt oss hoppas att visionen för 2019 kan förverkligas, för den är ett steg i rätt riktning.
I en annan artikel i onsdagen tidning redogör de sex kommuner som varit med i Agenda 21-projektet Knuff för hur man lyckats genomföra miljöförbättrande åtgärder, allt från bättre energiförsörjning till bättre sophantering. Eftersom man fokuserat på konkreta och praktiska lösningar, har man också nått konkreta och praktiska resultat.
Eftersom de små förbättringarnas bäckar så småningom förenas i en stor å, är det självklart viktigt, och kanske ett område man lite tappat fokus ifrån i miljöarbetet.
Det finns stora, svåra miljöproblem som vi inte kan lösa på Åland, och för vilka sophanteringen och energiförsörjningen i en åländsk kommun är betydelselös. Det betyder inte att vi ska sitta och rulla tummarna och vänta på att andra ska göra jobbet.
Det känns skönt att veta att så många bra saker är på gång, i det tysta.
