Fortfarande nöter och stöter EU frågan om slopandet av tidsomställningen mellan vinter- och sommartid. Vad mår vi bäst av – och varför?
I helgen ställer vi fram utemöblerna igen. Eller, så lyder i alla fall minnesregeln för åt vilket håll klockan ska vridas när sommartiden inträder och en timme magiskt faller bort mellan klockan 02 och 03 natten mellan lördag och söndag.
Pang blir kvällarna sedan ljusare och längre. Nog måste väl det vara bra för alla? Minns vad Goethe utropade som sista ord på sin dödsbädd: ”Mer ljus!”
EU-parlamentet har dock beslutat att tidsomställningarna ska upphöra – men sedan har inte ministerrådet kunnat bestämma sig för om sagda beslut ska genomföras. Trots att parlamentet 2018 slagit fast att slopa vårens och höstens tidshattande har inget hänt, eftersom medlemsländerna inte kan bestämma sig för vilken tid de sedan skulle hålla sig till, sommartid eller vintertid? Diskussionen kunde sammanfattas som: när mår man bäst av det där extra ljuset – på morgonen eller på kvällen?
Förespråkare för vintertiden påpekar att det är denna som är den så kallade normaltiden. Vintertiden stämmer bättre överens med solens cykel och – säger de – vår biologiska klocka. De åberopar som stöd för denna hållning vetenskapen: ny forskning sägs rapportera att permanent vintertid minskar risker för hälsoproblem som fetma och stroke och sommartidsförflyttningen påstås till och med vara kopplad till ökad risk för hjärtinfarkt.
Fan tro’t, säger andra. Inte kan man väl bli sjuk eller stressad av mer ljus på eftermiddagarna?
Fast jo, om man får tro en studie från Karolinska institutet, publicerad i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine 2008. Dess resultat visade faktiskt att antalet hjärtinfarkter i genomsnitt ökar med cirka fem procent under den första veckan efter omställningen till sommartid.
”Den förlorade timmens sömn och medföljande störning av sömnen är den troligaste förklaringen”, sade då en av forskarna bakom studien.
Studien visade också att omställningen till vintertid den sista söndagen i oktober, då vi får sova en timme längre, följdes av en minskning i risken för hjärtinfarkt på måndagen direkt efter. För hela veckan var dock minskningen betydligt mindre än ökningen vid sommartidsomställningen.
Slutsatsen av detta kunde bli att vi ska låta bli att skruva på klockan – vi drabbas faktiskt av en jet lag i miniatyr när vi ställer om. Men var ska uret fastna? Förespråkare av sommartiden pekar på de belagda hälsoeffekterna av dagsljus under det mörka halvåret – människor drabbade av årtidsbunden depression behandlas ju trots allt med ljusterapi. När eftermiddagarna förlängs under sommartiden får vi fler vakna timmar i dagsljus efter jobbet eller skolan, vilket ger ökad fritid och möjlighet till utomhusaktiviteter. Den näringslivsorienterade kan därtill lägga att ljusare kvällar lockar ut folk, vilket ökar handeln och restaurangbesöken.
Inte undra på att EU inte kunnat komma till ett avslut i ämnet, även om kommissionen i ett svar på en fråga från EU-parlamentarikern Anna-Maja Henriksson (SFP) i höstas meddelade att saken kommer att utredas på nytt. Förslaget man ska ta ställning till innebär att årliga tidsomställningar upphör, och att medlemsländerna själva ska få bestämma vilken tid de vill ha permanent.
Sverige och Finland ser olika på det hela. Finland vill permanenta vintertiden, Sverige vill tvärtom att sommartiden blir den nya normen. Om det blev upp till varje medlemsland hur man vill ställa klockan skulle det resultera i ett hopplöst tidtabellskaos i hela unionen – men om vi och vårt västra grannland höll fast vid respektive linjer skulle svenskar och finländare ha samma tid för första gången sedan 1980 (då Finland anammade det nuvarande tidsupplägget men Sverige väntade ett år extra).
Oberoende av detta undrar man om det är en avspegling av våra kynnen, att svenskarna längtar till ljuset medan finnarna vill begrava sig i mörkret? Kanske de mer geografiskt avlånga svenskarna, som märker mera av ljusomställningen, liknar solrosor som bedjande sträcker på sina halsar mot solen? Månne är finländare mer härdade garderobsblommor som växer bäst i skuggan?
Var och en må avgöra. Men på lördag tar vi ännu en timmes språng mot våren. Gott så.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
