Små insatser har stor betydelse
Just nu pågår Röda Korsets hungerdagsinsamling. Oavsett om du vill att ditt bidrag ska hjälpa här eller i andra länder så finns anledning att skänka en slant till fattigdomsbekämpning.
Nu skramlar Röda Korsets insamlingsbössor för krisfonden – mellan torsdag och lördag den här veckan pågår årets hungerinsamling. Två områden i världen lyfts fram där krisen just nu är som störst: Haiti och Afghanistan (även om förstås pengar också går till andra hjälpinsatser).
Få har undgått lägesutvecklingen i Afghanistan, men Haiti har inte nått över nyhetströskeln i samma utsträckning. I mitten av augusti drabbades landet, ett av Latinamerikas allra fattigaste, av en kraftig jordbävning (7,2 på richterskalan) vilket fick förödande konsekvenser. 4,4 miljoner haitier har inte mat för dagen, 1,2 miljoner lider av akut hunger och för över en miljon är det nödläge enligt FN:s matprogram. Haiti hade dessutom inte hämtat sig från den jordbävning som 2010 drabbade landet med ett dödstal på mellan 200 000 och 300 000 människor och stora skador vad gäller byggnader och infrastruktur.
Landet befinner sig dessutom i ett läge med stor politisk oro, något som förvärrades i somras när president Jovenel Moise mördades.
Även om Röda Korsets insamling lyfter fram dessa länder i akut kris så finns många fler i behov av hjälp. Ett av FN:s hållbarhetsmål för 2030 är att utrota hungern i världen. Det går riktigt, riktigt dåligt. I dag bedömer FN att 690 miljoner människor är undernärda. 144 miljoner av dessa är barn under fem år.
Siffran har ökat med 10 miljoner det senste året och 60 miljoner under de senaste fem åren. Rent krasst kan man alltså konstatera att flera människor är utan mat i dag än i går. Enligt nuvarande takt är 840 miljoner människor utan säker tillgång till mat år 2030.
Pandemin, klimatkrisen, krig och konflikter är bidragande orsaker till den negativa utvecklingen. Också vad gäller dem ser läget dystert ut. Klimatkrisen eskalerar och vad gäller väpnade konflikter var 2016 (det senaste året i Världsbankens sammanställning) det mest aktiva på över 30 år.
Att kunna äta sig mätt är en mänsklig rättighet. Att vara hungrig är att inte ha råd att tänka långsiktigt. Det får förstås konsekvenser för möjligheten att förbättra sin situation. Om man är hungrig är det svårare att prioritera miljöfrämjande arbete, familjeplanering och att hjälpa flera barn att gå i skolan: åtgärder som på sikt ökar levnadsstandarden.
Vi lever på en av världens rikaste platser, ändå är Åland inte undantaget. Bara i dagarna meddelade Matbanken att den starka turistsommaren har fått oanade konsekvenser för den egna verksamheten. Mera mat har sålts vilket betyder att mindre mat har blivit över för matbanken. Det har nu lett till att förråden töms och det är svårt att få maten att räcka till alla.
Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå är det färre människor på Åland som riskerar att hamna i fattigdom än i Finland. Det är förstås bra. Men riskgruppen är ändå 9,2 procent av befolkningen (2018) vilket är den högsta noteringen på 2000-talet. Risken ökar när det kommer till barnfamiljer. Det går att läsa i utredningen Inkomstfördelning och välfärd 2020.
Det finns förstås många organisationer som arbetar med att lindra hunger både i världen och på Åland.
Oavsett om du väljer de röda bössorna eller någon annan så är det värt att skänka en slant till någon organisation som arbetar med fattigdomsbekämpning eller hunger.
Små insatser har stor betydelse.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
