Sluta tjafsa om behåar när nazisterna går på gatorna
Slottsbalen fortsätter engagera och väcka känslor. Den är en bra tidpunkt att diskutera vad som hänt under året, men också ett tillfälle då vi borde diskutera vart Finland är på väg.
2,6 miljoner. Så många finländare tittade på Yles tv-sändningar från Slottsbalen på presidentens slott i tisdags. Årets sändning slog alla tiders rekord. Majoriteten av tittarna fick se de åländska representanterna och höra kommentatorerna presentera dem. Men det fick inte de som tittade på svenska Yles sändning. När de åländska representanterna stegade in längs med den röda mattan från Esplanadens ingång blev det tyst i rutan. Ett tydligt, men oavsiktligt misstag.
Det tog inte många sekunder innan diskussionen om svenska Yles miss engagerade många ålänningar på sociala medier. ”Typiska att de ska glömma Åland”, var en av de vanligaste kommentarerna. Flera hörde också av sig till Yle för att fråga om det var ett ställningstagande att ålänningarna inte nämndes.
Det var det inte. När kanalen blev varse om missen gjorde man sitt bästa för att åtgärda den i direktsändning som fortfarande pågick. Det enda rätta då misstaget redan var gjort.
De upprörda känslorna speglar kanske ändå en mer allmän känsla bland ålänningar att Åland är en bortglömd del av landet. Under det senaste året har besvikelserna duggat tätt, inte minst vindkraftsstödet som var det första i ordningen. Då är det lätt att irritationen kommer fram på det här sättet.
Medan ålänningar diskuterar svenska Yles miss är en av de stora debatterna på rikssidan varit huruvida vuxna kvinnor får komma till slottsbalen utan en behå. Den fullständigt absurda diskussionen startade efter att tidningen Aamulehti skrivit att ”ett beklagligt fenomen blivit vanligare på slottet” och syftade på att allt fler kvinnor slopar behån under klänningen. Vad den nykonservativa synen säger om samhället vi lever i är svårt att säga.
Men visst skulle det finnas betydligt viktigare saker att lyfta fram i samband med att Finland firar 99 år av självständighet?
Till exempel hur det kommer sig att öppet rasistiska och nazistiska rörelser demonstrerade runt omkring i Helsingfors. Rörelser som anser sig ha rätten att definiera vad som är Finland och finländskt. Enligt uppgifter i tidningen Iltasanomat har medlemmar i 612- rörelsen stökat till det på begravningsplatsen och lämnat efter sig ett stort antal facklor. Enligt tidningen hade någon dessutom anlagt en brasa i en skål som ingår i fredsbevararnas minnesmärke på en kyrkogård.
Att demonstrationerna tillåts pågå utan någon större diskussion är anmärkningsvärt. Speciellt efter att 28-åriga Jimi Karttunen i september slogs ihjäl när han gick förbi en nazistisk demonstration i centrala Helsingfors. Är det faktiskt rimligt att låta samma organisation, med uppbackning av högerextrema svenskar, demonstrera på självständighetsdagen?
Nej. Med yttrandefrihet och demonstrationsrätt följer också ett ansvar. Man får inte yttra djupt kränkande saker. Då riskerar man att fällas för till exempel hets mot folkgrupp.
”Organisationer vars ideologi och budskap djupt kränker andras människovärde åtnjuter inget skydd för yttrande- eller mötesfriheten. Polisen borde förbjuda nazistiska demonstrationer.” Det sade Robin Harms på Diskrimineringsombudsmannens byrå när han försökte lyfta diskussionen under förra veckan. Att hans uttalande inte fått något större genomslag är anmärkningsvärt. Det har varit betydligt viktigare att diskutera huruvida en balgäst ska ha behå på sig eller inte.
Nästa år firar Finland 100 år som ett självständigt land. Under det året borde vi inte endast blicka tillbaka på det som varit utan också fundera i vilken riktning vi är på väg. Med tanke på alla de rasistiska strömningar som finns i samhället i dag finns det mycket att lyfta fram och frågor vi behöver få svar på för att vända den oroväckande utvecklingen som går allt snabbare.
