Skolbarnen måste få lunch som det går att bli mätt på
De ökande matpriserna påverkar skolorna som nu måste lägga om menyerna för att hålla budgeten. Men när hela samhället går mot kärvare tider blir en bra skolmat än viktigare för många familjer.Då håller inte argument som att gröt minsann dög förr.
Den åländska skolmaten har varit ett hett debattämne sedan Mariehamns stad i början av hösten meddelade att man lägger om lunchmenyerna i skolorna. Från att servera gröt eller soppa en dag i veckan har man nu övergått till att bjuda på gröt en dag och soppa en dag. Orsaken är att de ökade matpriserna gjort att man annars inte längre klarar matbudgeten på 1,67 euro per person och dag. Där ska även ett mellanmål få plats.
Stadens politiker har också plockat upp debatten. Förra veckan beslutade en majoritet av stadens bildningsnämnd att föreslå att fullmäktige höjer skolmatspengen till 2,20 euro från och med årsskiftet (läs mera om detta på sidan 9 i dagens tidning).
Nämnden var enig att matpengen behöver höjas, men en minoritet ville höja den ännu mer än vad som slutligen bestämdes. Inför mötet var förvaltningens förslag att pengen skulle höjas till 1,71 euro, men med ett konstaterande om att det vore i underkant.
Både Socialdemokraterna och Centern i Mariehamn har dessutom lämnat in motioner om att höja skolmatspengen även för resten av hösten, inte bara från och med nästa år. Motionerna tas upp i stadsstyrelsen på torsdag.
Diskussionen om skolmatens standard och kostnad är viktig att ha, men i debatten som förs i sociala medier faller ett viktigt perspektiv ofta bort. Skolorna har ett stort ansvar i att garantera alla barn åtminstone ett ordentligt mål mat per dag. För en del elever kan lunchen i skolan kan vara den enda fullvärdiga måltiden de får varje dag.
I början av pandemin när alla lektioner hölls på distans bubblade frågan om skolmat snabbt upp. Lunchlagning varje vardag var något som många föräldrar helt enkelt inte hade möjlighet till.
Kommunerna fick då tänka om, och skolorna började förbereda lunchlådor för avhämtning.
Åland har en ny lag för barnomsorg och grundskola som fastslår att det varje dag ska serveras en fullvärdig måltid och att både lunchen och mellanmålet ska vara ”näringsmässigt väl sammansatta och tillräckliga”.
Det är inte konstigt att föräldrar som får hem hungriga barn från skolan börjar fundera på om de nya menyerna faktiskt lever upp till det.
Stadens bildningschef Mikael Rosbäck sa till tidningen Åland i början av september att ingen kunde veta att Ryssland skulle starta ett invasionskrig mot Ukraina, som i sin tur höjer matpriserna, när staden antog sin budget där även pengen för skolmaten fastslås. Det är förstås sant. Det friar dock inte staden från ansvar att leva upp till grundskolelagen.
Det är, som bekant, inte bara skolköken som drabbas av högre matpriser. Hela samhället går mot kärvare tider, och det är de hushåll som redan har det tuffast som tenderar att drabbas hårdast.
Då spelar skolmaten en ännu viktigare roll. Skolorna kan naturligtvis inte förväntas laga mat som alla elever alltid tycker är god. Men det är rimligt att begära att kommunerna prioriterar tillräckliga resurser så att skolköken åtminstone kan ha den ambitionen.
En del debattörer i sociala medier och på tidningarnas insändarsidor menar att det gick utmärkt att överleva på grötlunch på deras tid. Folk blev det bevisligen av de flesta ändå.
Detta argument blir ganska klent när fakta och vetenskap finns att tillgå. I en stor studie som nyligen publicerades i den akademiska tidskriften The Review of Economic Studies visar forskarna att skollunchprogram har stora och långsiktiga fördelar för elevernas allmänna hälsa, utbildning och livstidsinkomst.
Det är också ett synnerligen trött synsätt på samhällsutvecklingen i stort – och inte ett argument speciellt många skulle använda om till exempel sjukvården.
Ja, eleverna överlever på soppa och gröt. Men är det verkligen där vi vill lägga ribban?
Det rimliga vore väl att ha lite högre målsättningar än så. En lunch som det går att bli mätt på vore en bra utgångspunkt.
