Det är ekonomiskt tuffa tider. Många måste vända på slantarna och besked om sparkrav och åtstramning duggar tätt, både på lokal och nationella nivå. Det är då positivt att vi som kollektiv vill fortsätta att betala skatt, och fördömer dem som försöker smita.
”Uttaget av skatter för att upprätthålla välfärdsstaten får rekordstarkt stöd av finländarna.”
Det konstaterar skatteförvaltningen i ett utskick i samband med årets stora skattetoppsdag, alltså den dag varje år när siffrorna som visar vad både privatpersoner och samfund har betalat i skatt blir offentliga.
Enligt en attitydundersökning som skatteförvaltningen låtit göra så anser 94 procent av finländarna att det är en viktig medborgerlig plikt att betala skatter och hela 87 procent fördömer kringgående av skatt ”i alla situationer”.
Det är väldigt höga siffror och intressant att notera att siffran till och med har stigit något jämfört med i fjol.
”Det finns ett starkt stöd från skattebetalarna för finansieringen av välfärdsstaten. Trots att det finns ont om pengar ser finländarna betydelsen av en välfärdsstat som finansieras med skatter ”, kommenterar servicechef Janne Myyry på Skatteförvaltningen siffrorna.
En överväldigande majoritet ser alltså betalandet av skatt som en viktig medborgerlig plikt. Och här kan även faktiskt den omdiskuterade skattetoppsdagen ha en viss betydelse till attityden.
För just transparens, öppenheten och alla medborgares möjlighet att ta del av skattemyndighetens besked och listor lyfts som en orsak till att förtroende för systemet upprätthålls.
Och här är det lämpligt att påminna om att skattetoppen är just listor på dem som betalar mest i skatt. Det handlar alltså inte om listor på vad någon tjänar, utan det som visas är endast de inkomster för vilka skatt betalas. Den nyaste statistiken som visar glappet mellan faktiska inkomster och de offentliga beskattningsuppgifterna är från 2024. Det året hade finländarna totalt 164,9 miljarder euro i förvärvsinkomst och 16,1 miljarder euro i kapitalinkomst, men i de offentliga listorna syntes ”endast” 130,4 miljarder euro i förvärvs- och 11,6 miljarder i kapitalinkomst.
Det saknas sålunda totalt 39 miljarder euro, eller motsvarande cirka 22 procent av inkomsterna.
Som känt hör det inte till vanligheterna att vi pratar om privata pengar, än mindre om vad vi eller andra personer tjänar eller betalar i skatt. Men genom att envist hålla beskattningsuppgifter offentliga får vi som invånare en orsak att lyfta ämnet och därtill få bekräftat just det som så många värderar högt: att vi gemensamt håller samhället rullande.
Skatteförvaltningens färska siffror visar att man under fjolåret lyckades samla in nästan 5 procent mer i skatt i Finland än 2024. Att befolkningen fortsättningsvis accepterar detta och ser det som en självklar plikt att bidra till samhället är positivt, för nu behövs varenda euro.
I veckan presenterade Institutet för hälsa och välfärd, THL, en ny rapport som visade att låginkomsttagarna i landet har blivit både fler och fattigare på grund av de lagändringar som gjorts av nuvarande riksregering.
Speciellt hårt har studerande och arbetslösa drabbats.
”Inkomsterna per vuxen har sjunkit med åtta procent, eller cirka 80 euro per månad i den lägsta inkomsttiondelen. Under den här perioden har antalet låginkomsttagare ökat med 102 000 personer. Av dem är 22 000 barn.”, skriver Svenska Yle.
På grund av lagändringarna beräknas även antalet personer vars inkomster inte räcker till ens minimikonsumtion att öka med 87 000 personer, varav 20 000 är barn, enligt THL
Med skälig minimikonsumtion menas ”den ekonomiska nivå som krävs för att en människa inte bara ska överleva fysiskt, utan också kunna hålla sig frisk och vara delaktig i samhället”, förklarar Yle i sin rapportering.
Allt tyder alltså på att samhällssystemet kommer att fortsätta utmanas, eller mer eller mindre pressas till max, med allt mindre resurser. Den rådande uppfattningen om att det är förkastligt att skattesmita måste därför också ses som något positivt. Ett system som går miste om miljoner på grund av skattefusk skulle ha det ännu tuffare.
Att skatteuppgifter är offentliga är inte unikt i sig. Så är det i hela Norden, men det finländska upplägget med en viss ”skattetoppsdag” sticker ut. Fenomenet har väckt internationell uppmärksamhet och kallats ”National Jealousy Day” (Nationella avundsjukedagen) i utländsk media, men då missar man vad dagen egentligen handlar om.
Den som vill lusläsa listorna för att få veta exakt vad grannen tjänar får räkna med att misslyckas. Skattetoppen ger oss i stället en möjlighet att åtminstone en gång om året prata om pengar med varandra, och påminnas om att vi alla bidrar.
Idag kan vi glädjas åt att samhällskontraktet verkar hålla, även i väldigt tuffa tider.
