Skarp regeringssväng om jämställdhetsbonus
Den gamla jämställdhetsbonusen fick enligt regeringen så dåligt utfall att den behövde avskaffas. Nu har man kommit med sin egen variant som nästan är identisk med den gamla.
Det är ju i sig en bra sak. Att landskapsregeringen nu återinför en jämställdhetsbonus redan till valet 2023 sätter ytterligare press på partierna att faktiskt åstadkomma listor med bred representation.
Det finns pengar att hämta för de partier som lyckas ställa upp kandidatlistor till lagtingsvalet enligt fördelningen minst 60-40 (tidigare 50/50). En annan aspekt är att jämställdheten lyfts på agendan ytterligare, en signal att jämställdhet faktiskt spelar roll.
På ytterligare en punkt skiljer sig den nya bonusen från den gamla. Den nya ska betalas ut en gång per mandatperiod, inte varje år som tidigare. I debatten som uppstod efter att regeringen slopade det förra förslaget var just det Moderaternas främsta invändning. Att en bonus ska betalas ut en gång för en specifik prestation, inte årligen. Så blir det nu också.
Det nya förslaget innebär således en trefaldig minskning i reda pengar i bonus jämfört med det gamla. Men det är en hundraprocentig ökning jämfört med inga jämställdhetspengar alls, som alternativet var.
Vad som inte kan lämnas okommenterat är den 180-graderssväng som landskapsregeringen har gjort i den här frågan. Den förra bonusen avskaffades på enskild föredragning utan beredning av vice lantrådet Harry Jansson (C) ungefär ett år in på mandatperioden. En av de främsta invändningarna som regeringsledarna i Centern förde fram är att själva kandidatlistorna är en dålig utgångspunkt för att premiera jämställdhetsarbetet.
– Tyvärr föll inte experimentet med en bonus väl ut i och med att jämställdheten i lagtinget försämrades och ett parti som totalt misslyckades med målet om jämställdhet erhållit en oförtjänt bonus. Landskapsregeringen återkommer i god tid inför valet 2023 med åtgärder som leder till en faktisk positiv påverkan ifråga om ett jämställt lagting, skrev Harry Jansson i en insändare i Nya Åland den 18 februari 2021.
– Det som vi diskuterar nu i regeringen är att det ska vara en jämställdhetsbonus som ska basera sig på det verkliga utfallet i lagtingsvalet, inte på en lista. Det har vi diskuterat inför budgeten 2022 så att det blir klart i god tid innan valet, sade ministern med ansvar för jämställdhet, Annika Hambrudd (C) i oktober samma år.
Nu blev det en bonus som baseras på kandidatlistorna. Igen. Ännu mer spännande är att Centern egentligen ville ha bonusen varje år, alltså nästan exakt samma bonus som partiet avskaffade för några år sedan, men att de andra regeringspartierna inte hade accepterat en sådan lösning.
Partierna har nu 228 dagar kvar att uppnå målet innan listorna ska vara inlämnade. Exakt vad god tid är går säkert att diskutera, men det finns säkert några partifunktionärer som får en pulshöjning.
En bonus är såklart ingen mirakellösning. För att uppnå verklig jämställdhet mellan könen i lagtinget behöver partierna föra fram kandidater och ge dem tid och synlighet i valrörelsen. Men en bonus skadar knappast.
Sammanlagt nio kvinnor valdes in i lagtinget 2019. Sex av dem representerar partier som lyckades uppnå jämställda listor. Och även om det inte är hela förklaringen så är det en tydlig indikation på att de partier som jobbar med att lyfta fram kvinnor också får flera kvinnor invalda.
Och det är ju hela poängen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
