DELA
Foto: K. Mitch Hodge/Unsplash
Skam är inte ett effektivt verktyg för att få till stånd förändring.

Skampålen dammas av i coronatider

Det är lätt att förpassa skampålen till garderoben när allt är frid och fröjd. Men när det krisar dammas den snabbt av och ställs mitt på torget. Men det är inte ett effektivt verktyg för förändring.

Vad finns det för likheter mellan Nya Zeeland och Åland?

Jo, bägge har haft relativt lugnt på coronafronten fram tills nyligen. Och bägge har ledare som hittills förespråkat lugn och empati. Men tonen förbyts snabbt när tålamodet tryter.

”Det är några som inte har tagit sitt ansvar. Jag skuldbelägger ingen, men jag säger ändå: det är några som inte tagit sitt ansvar. Därför sitter vi nu i den här situationen.”

Det tvetydiga meddelandet gav lantrådet på den extrainsatta presskonferensen i lördags. Detta efter att Åland drabbats av ett coronakluster vars tentakler fortsätter växa. Ryktena gick, och går, om hur smittan uppkom och hur smittade personer har följt rekommendationerna.

 

Att lantrådet säger att några inte tagit sitt ansvar är att skuldbelägga de personer som inte tagit ansvar. Så enkelt är det.

Men om det är att skambelägga är oklart. Det var knappast lantrådets avsikt, men det är vad som sker i förlängningen när folk upplever att människor kringgår regler och rekommendationer och äventyrar andras hälsa utan konsekvenser. Det finns få saker som upprör människor mer än upplevd nonchalans.

Men nu är saken den att ingen av oss vet till hundra procent de omständigheter som lett till coronavirusets framfart på Åland. Klart är dock att det finns regler och föreskrifter, i vissa fall tvingande, men få verkställda sanktioner. Det är en linje som Åland valt, att trots lagstöd inte bli ett angivarsamhälle där folk buras in om de inte följer alla regler. Men samtidigt öppnar det upp för frustration och rykten. Här måste vi alla ta ansvar i att välja vårt förhållningssätt.

 

Nya Zeeland har varit desto striktare med sina regler under pandemin. Den som inte lyder kan få stora böter eller till och med fängelse. Regler och straff till trots har landets ledare Jacinda Ardern kört hårt på sin ”var snäll” (be kind) mantra som ett sätt att hålla folket lugna och resonliga. Hennes ledord går att jämföra med Thörnroos ”sunt förnuft, varmt hjärta och rena händer”.

Men även kärleksriddaren Ardern fick i veckan nog då hon gick ut i attack mot de som bryter mot reglerna.

”Även med den fulla förståelsen av mänsklig felbarhet, så är det inte lämpligt och inte okej för medlemmar av fem-miljoners laget (den nyzeeländska befolkningen reds. anm) att svika resten av oss”.

Hon avslutade med att säga att de som brutit mot reglerna möter ”nationens fulla dömande”.

 

Att möta nationens fulla dömande är ett hårt straff. Ardern bedömde tydligen att det straffet var i proportion med brottet. Men det är ett straff som kan inbegripa, förutom rättmätig skuld, även skamkänslor. Och skam är inte ett effektivt verktyg för att få till stånd förändring.

”Jag förstår det, ideen om att få folk att skämmas är otroligt förföriskt. Om jag trodde att skam skulle göra världen till en bättre plats skulle jag delta”.

Det konstaterar skamforskaren Brenee Brown.

Skam skiljer sig från skuld på det viset att det går till roten av det egna jaget, på ett negativt sätt. Skam är ”jag är dålig”, skuld är ”jag har gjort något dåligt”.

Skam får inte bara personen ifråga att må dåligt, det gör även något med oss som skammar. Det urholkar vår empati medan det göder vår ilska och vår känsla av rättfärdighet.

 

Botemedlet stavas ansvar och i mån av möjlighet hålla folk ansvariga för sina gärningar, inte hänga ut dem som dåliga människor.

I pandemitider, i ett samhälle som valt att inte utdela hårda straff för regelbrytare, blir den här gränsen suddig och svårbalanserad. Men vi bör komma ihåg att en offentlig skampåle inte gör ett samhälle, eller en människa, bättre. Det gör oss snarare mer polariserade, hårdare och mer känslokalla.

Låt oss vara bättre än det. Låt oss fortsätta vara snälla (men tydliga) och låt oss fortsättningsvis ha sunt förnuft och ett varmt hjärta. Tids nog har pandemin dragit förbi, då är det viktigt att vi har kvar ett samhälle där grannar inte hänger ut varandra på sociala medier utan istället har konstruktiva dialoger och bryr sig om varandra.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp