DELA

Sjukskrivning på deltid välkommen reform på hälft

Möjligheten att mjuklanda i arbetslivet efter en sjukskrivning infördes också i Finland vid årsskiftet. Hittills har reformen dock inte blivit den framgång som många hoppats på.
Det har länge varit en brist i det finländska systemet att det inte funnits möjlighet till sjukskrivning på deltid. Lagstiftaren här har utgått från att man antingen är så frisk att man kan arbeta eller så sjuk att man skall avstå. I många fall har detta lett till att tröskeln för en återgång till arbetslivet blivit alltför hög.
Det har handlat om allt eller intet, något som varken nyttat arbetstagaren eller arbetsgivaren. För många har återgången till arbetslivet helt enkelt omöjliggjorts och det finns säkert också fall där arbetstagaren återkommit, men inte kunnat återgå till sina gamla uppgifter. På det sättet har värdefull arbetskompetens kunnat gå förlorad.

Att en återgång
till arbetslivet kan vara svår bygger inte på antaganden utan har bekräftats i undersökningar. Sirkku Kivistö vid Arbetshälsoinstitutet har i sitt licentiatarbete undersökt återgången till arbetet efter långa sjukskrivningar. Kivistö, som nu ingår i den arbetsgrupp som skall följa upp sjukledighetsformen, berättar i senaste numret av FPA-bladet att det visat sig att det kan vara problematiskt att komma tillbaka till arbetslivet redan efter en sjukledighet på tre veckor. Hur man lyckas beror både på hälsotillståndet hos den som återkommer, på stämningen bland arbetskamraterna och inom arbetsledningen samt på personalresurserna.
Kivistö tror att den möjlighet till partiell sjukskrivning som nu införts kan vara till nytta men betonar att det är viktigt att den sker frivilligt i samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Den reform som
blev verklighet vid årsskiftet innebär att man efter en sjukskrivning på heltid med sjukdagpenning i 60 dagar kan bli sjukskriven på deltid med partiell sjukdagpenning. Det handlar om en frivillig överenskommelse där den sjukskrivne får arbeta högst 40-60 procent av den normala arbetstiden.
Men det måste också finnas en bedömning att deltidssjukskrivningen inte äventyrar själva tillfrisknandet, det vill säga att man börjar arbeta fast man egentligen borde fortsätta att vara sjukskriven på heltid. Man skall kunna återgå till heltidssjukskrivning efter en deltidsperiod.
På förhand uppskattade man att så många som 9.000 personer redan under detta år skulle kunna utnyttja den nya möjligheten. Det verkar dock vara trögt före i portgången. Under det första kvartalet kom det endast in drygt 750 ansökningar.

Trots att vi säkert
kan räkna med att intresset ökar efter hand så finns det skäl för dem som nu följer upp reformen att fundera över om inte lagstiftaren redan från början varit alltför försiktig. I de övriga nordiska länderna har möjligheten till deltidssjukskrivning redan funnits i många år.
I Sverige och Norge har man rätt till deltidssjukskrivning när arbetsförmågan bedöms ha försämrats med en fjärdedel och även i Danmark finns möjlighet till sänkt sjukdagpenning i proportion till den nedsatta arbetsförmågan. En mycket viktig skillnad är att man i de övriga nordiska länderna kan bli deltidssjukskriven redan från början, alltså utan att först förlora den fulla arbetsförmågan.
Den reform som infördes vid årsskiftet är ett välkommet första steg, men frågan är om inte flexibiliteten i systemet med det snaraste borde utökas ytterligare i nordisk riktning. Med dagens system riskerar vi fortfarande såväl för mycket sjukfrånvaro som för mycket sjuknärvaro i arbetslivet.

JAN KRONHOLM