Sjökvarterets framtid borde vara en del i en större debatt
Turismen var på tapeten i lagtingets budgetdebatt. Samtidigt diskuteras Sjökvarterets framtid ivrigt. Debatterna hör i högsta grad ihop.
I skuggan av den inflammerade debatten kring Sjökvarterets eventuella förändring passade också lagtinget på att diskutera turism i gårdagens budgetdebatt. Mycket sades, även om de handfasta idéerna om vad som ska göras snart snurrades in i typiska politikerfloskler.
Ett par kloka saker fanns att ta fasta på. Dels Jörgen Pettersson (C) som konstaterade att marknadsföringen om Åland måste ha en tydligare storytelling. Åland måste bli bättre på att sälja drömmen. John Holmberg (Lib) konstaterade att det är turistbranschen själv som måste utveckla sig, men att politiken kan skapa verktygen för den. Dessvärre levererade han inga direkta förslag om vilka dess verktyg skulle vara, även om hans brinnande passion för frågan kan ge en fingervisning om att det mycket väl kan komma vad det lider.
Det offentliga Åland har förvisso gjort en hel del för att skapa förutsättningar för nya etableringar, det senaste och mest påtagliga får väl sägas vara Smartpark i Eckerö. Men fler exempel finns. Det är mycket bra, men mer kan och borde göras. Framför allt saknas helhetsgreppet, den totala semesterupplevelsen.
Och motorn i turistbranschen är och kommer vara Mariehamn.
Och det är här debatten i lagtinget och diskussionen om Sjökvarterets framtid borde vävas samman.
Sjökvarterets verksamhetsledare Mikael Bergvall har lagt fram ett omfattande förslag om förändringar i Sjökvarteret där verksamheter flyttas, nya byggs in och själva lay outen av området förändras. Utan djupgående kunskaper om den verksamhet som bedrivs i Sjökvarteret är det förstås svårt att i detalj överblicka hur de föreslagna förändringarna skulle påverka verksamheten, men det borde heller inte vara den stora poängen.
Inte heller borde diskussionen föras enkom i Sjökvarterets styrelse. Den borde föras i Mariehamns stads beslutande organ.
Sjökvarteret är en viktig del i Mariehamns attraktionskraft, men det är inte ensamt. Däremot står det ensamt, utan naturlig koppling till andra oaser i staden. Det borde stadspolitikerna ändra på.
I den film som Bergvall ordnat över planerna ser vi ett attraktivt område med både nöje och kultur. Ett område att trivas i, ett område att spendera timmar i. Men varför stanna där?
Det har många gånger talats om att Mariehamns östra vattenlinje borde vara stadens mest lockande område, men för att den ska kunna bli det måste trafiken på Östra utfarten bort. Så är det nog, i alla fall om det ska skapas ett naturligt flöde från stadens centrum till vattnet. I tider då turismen ökar, speciellt närturismen i klimathotets tidevarv, är nära totallösningar viktiga.
Tänk er en sammanhållen strandpromenad från Lilla Holmen och Ångbåtsbryggan, förbi Seapoint till Sjökvarteret, vidare förbi Mariebad till Nabben. Då inkluderas också områden som i dag är obebyggda för nya turistanläggningar. Varför inte ett barninriktat lekland?
Staden borde då också titta på möjligheten att stänga Östra utfarten och dra den trafiken till Strandgatan (som då borde anslutas till norra änden av dagens Östra utfart) och Ålandsvägen.
Är detta möjligt? Kanske. Kanske inte. Icke desto mindre är Mariehamns attraktionskraft oerhört viktig för den totala turismen på Åland. Därför borde stadspolitikerna lägga manken till och skapa förutsättningar för nya satsningar vid stadens finaste tillgång, vattnet.
Eller som vice talman Britt Lundberg sa i lagtingsdebatten i går:
– Det behövs mindre prat, mindre papper och dokument som läggs på hyllor och det behövs betydligt mer verkstad.
Jonas Bladh
