Silverekonomi kräver en attitydomställning
Vi blir allt fler som är äldre. Då vill gärna politikerna att vi ska jobba längre. Men då måste vi arbeta mot åldersdiskriminering, både i arbetslivet och samhället som stort. Annars urholkas silverekonomins potential.
Silverekonomi. Det var ett ord som nämndes flera gånger under landskapsregeringens presskonferens om den nya äldre-rapporten. Silverekonomi innebär alla ekonomiska aktiviteter kopplat till den äldre gruppen i samhället. Det baserar sig på antagandet att vi alla kan bidra både ekonomiskt och socialt även långt in på ålderns höst. Om man tittar på den demografiska utvecklingen är detta oumbärligt för samhällsutvecklingen.
Den åländska befolkningen över 65 väntas öka med 28,1 procent mellan åren 2023 och 2040. Ökningen av 85 plus är allra kraftigast. Det framgick ur den rapport som landskapsregeringen beställt av Åbo Akademi. Utvecklingen innebär kostnader förstås, främst sjukvård och kommunala driftskostnader för äldreboende av olika slag.
Men det innebär också att vi har en ökande mängd personer med relativt hög disponibel inkomst (äldres disponibla inkomst är högre än för hushåll på Åland i snitt totalt sett) och fler personer som på grund av ökad fritid bidrar enormt till den tredje sektorn. Men även om pensionsåldern hägrar för många vid medlet av 60, så finns det många som inte alls vill lämna arbetslivet för mer fritidsaktiviteter eller vila. 3,3 procent av den åländska befolkningen över 65 jobbade år 2020. Här hoppas politikerna på en ökning och jämför med Island där 6,9 procent av 65 plussarna fortfarande är i arbetslivet. Men då måste det finnas incitament, både för den anställda och arbetsgivaren.
Den som är född 1965 eller senare och vill arbeta längre än den övre pensionsgränsen vid 70 får givetvis göra det, men tjänar då inte heller längre in ny pension. Det är ingen morot för den som vill jobba längre och hoppas leva vid god vigör med bibehållen (eller till och med förbättrad) ekonomisk situation till 95.
Det kan också vara svårt för äldre människor att hitta eller skapa flexibla jobbmöjligheter som passar individen på ålderns höst.
Enligt en enkät gjord av Eurobarometer svarade en tredjedel av de europeiska respondenterna som nått pensionsåldern att de gärna fortsatt arbeta, men där kommer både ekonomiska och flexibilitetrelaterade utmaningar emot. Men framför allt måste de också ha möjlighet till jobb och alltså en arbetsgivare som är villig att se potentialen med att anställa/ha kvar en senior arbetstagare. För potential finns det mycket av.
Forskning visar att äldre personer kan vara en otroligt viktig handledarresurs på arbetsplatser för att stötta andra, yngre medarbetare. Ju äldre man blir desto mindre fokuserar man på kortsiktiga mål och har möjlighet att använda ackumulerad visdom och erfarenhet till att göra arbetet, arbetsplatsen – och samhället – bättre. Forskaren och författaren Arthur Brooks kallar detta för ett skifte från ”flytande” till ”kristalliserad” intelligens. Flytande intelligens definieras av förmåga och vilja att lära sig och processa nya saker medan kristalliserad intelligens är användning av lagrad information.
”Du måste gå från att vara analytiker till mentor, från innovatör till lärare. Det betyder olika saker i olika jobb”, säger Brooks i en intervju med GBH news.
Detta skifte kräver enligt FN:s Agenda 2030, som bland annat fokuserar på att minska åldersdiskriminering, att äldre arbetare får möjlighet till fortbildning eller andra arbetsuppgifter/annan inriktning samt att man arbetar med attityden till värdet av äldre arbetskraft. Detta kunde även gå hand i hand med ekonomiska subventioner/stöd för arbetsgivare som väljer att investera i senior personal.
Samhället behöver generellt bli mer åldersvänligt och uppskatta våra äldre. Det handlar om kulturella attityder som tar tid att ändra på. För konceptet ”åldrande befolkning” är idag inte vad det var för exempelvis 100 år sedan. Dagens äldre är friskare och aktivare än någonsin. De både vill och kan vara del av samhällsbygget. Forskning visar också att människor som ser mer positivt på sitt åldrande, gör planer och ser sig själva som värdefulla medborgare lever längre. Det är alltså en win-win situation att göra silverekonomin guld värd.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.