Sex skäl till oro för AI
Det kan tyckas egendomligt att en åländsk dagstidning två dagar i rad skriver om AI på sin ledarsida. Men det bör snarare ses som ett tecken i tiden på hur potentiellt omstörtande frågan är – och hur lite tid vi har på oss att hantera den.
Igår skrev vi om en oroande sida av den pågående AI-revolutionen, nämligen att de nya ”artificiellt intelligenta” datorerna har möjligheten att imitera kända mänskliga röster och därigenom bidra till bedrägerier på nätet. Nyan fortsätter idag analysen av vilka områden AI mycket snart kan komma att stöpa om i grunden.
För ett av problemen med att försöka förklara varför ämnet bör tas på mycket stort allvar är just att det har förgreningar in i nästan varje aspekt av våra vardagsliv. AI-problematiken behöver därför en sammanfattning, snarare än en fördjupning. Vi serverar här en kortfattad lista med sex skäl till varför vi bör oroa oss för den sköna, nya världen:
1. Politiken. Som påpekades igår imiterar en AI nu med lätthet vilken röst som helst. Kombinerat med tekniken att skapa både falska bilder och videor kommer detta att leda till att ”deep fakes” trasar sönder vår möjlighet att alls kunna tro på det vi ser på sociala medier och i nyhetsförmedlingen. Hade tekniken funnits 2016 hade ingen trott på Donald Trumps läckta ”Grab’em by the pussy”-inspelning, och Trump själv hade naturligtvis förnekat dess äkthet.
Bara vetskapen om att denna möjlighet numera finns gör att ingenting längre kan tas för givet och ingen politiker längre kan bli hundraprocentigt betrodd.
2. Informationen. En lätt förbisedd aspekt av AI är att de intelligenta datorerna hämtar all sin information från nätet – men själva inte kan känna igen AI-genererade texter. Kombinerat med faktumet att de ofta ”hallucinerar”, alltså mitt i vederhäftiga faktatexter kan spåra ur och börja uppge grava felaktigheter, uppstår i detta en akut fara för onda cirklar. De AI-styrda sökmotorerna Bing och Google riskerar att mata sig själva med AI-genererad gallimatias som de sedan serverar som fakta – och som sedan i sin tur blir underlag för nya, ännu mer felaktiga sökningar. Uppslagsverken och Wikipedia kan komma att gå under i ett hav av desinformation. Vi kommer snart att få seriöst svårt att avgöra vad som är, och inte är, sant.
3. Kulturen. För en månad sedan klättrade låten ”Heart On My Sleeve”, en duo med artisterna Drake och The Weeknd, brant på Spotifys lista. Låten blev också mäkta populär på TikTok. Problemet var bara att Drake och The Weeknd inte hade något att göra med den – den laddades upp på strömningstjänsterna av den anonyma användaren ”Ghostwriter977”, som använt en AI för att generera artisternas röster.
Låten är numera nedtagen, på begäran av musikernas skivbolag, men det är dock inte svårt att föreställa sig en nära framtid när all musik är AI-genererad. Den moderna musiken är en harmonisk monokultur som bara är alltför lätt att imitera och nu kan man också låta vilken känd artist som helst sjunga in melodierna. Musikbranschen diskuterar för tillfället om artister kan ha upphovsrätt till klangen av sina röster och röstskådespelare byts redan ut en masse.
Samtidigt är den pågående manusstrejken i Hollywood ett resultat av samma fenomen. Författarna har insett att de generiska såpoperorna redan nu skulle kunna skrivas av en AI och försöker förhindra att så sker, troligen till ingen nytta. Filmmanusen står näst i tur att uppslukas, och mycket snart kommer populärkulturen som helhet vara skapad av maskiner.
4. Arbetslösheten. Vad händer då i förlängningen när musiker, författare, konstnärer, illustratörer, copy writers, journalister, advokater och läkare blir arbetslösa? En sak är säker: kapitalet kommer att koncentreras till ett fåtal händer medan resten av oss har att livnära oss på … Ja, vadå? ”Det finns något mjukt tillfredsställande i att en teknisk revolution för en gångs skull ska drabba medelklassen hårdare än arbetarklassen men det flinet kommer att slockna när samhället skakar på ett sätt vi aldrig fått chansen att föreställa oss”, konstaterade DN-kolumnisten Andrev Walden nyligen, på tal om detta.
Våra ekonomier bygger på att hjulen ständigt snurrar, men vi måste ha medel för att kunna konsumera. Varifrån ska pengarna komma för vår konsumtion av maskingenererad tjänste- och varuproduktion (för att inte tala om våra bolån) när medelklassen blivit obsolet och arbetslös? Medborgarlön? Ha ha.
5. De sociala relationerna. När nästa generation av ”multimodala” AI:ar dyker upp – datorer som både kan analysera och generera text och dessutom tala till oss med mjuka röster (kombinationen finns redan men är inte kommersiellt släppt) – vad händer med oss då, när vi sitter där på sängkanten, obsoleta, existentiellt ifrågasatta och i behov av tröst? Den som har sett filmen ”Her”, om en man som förälskar sig i sin dators operativsystem, vet.
Detta är dessvärre inget skämt. Vi är, som varelser, hårdkopplade till att utveckla relationer och kommunicera. Vi kommer att utveckla febriga förhållanden till framtidens AI:ar – eller rent av dyrka dem.
Filosofen Yuval Noah Harari drar paralleller till den märkliga QAnon-sekten och skriver i tidskriften The Economist: ”I framtiden kan vi komma att få de första kulterna i historien vars heliga texter skrivits av icke-mänskliga intelligenser. Religionerna har genom historien hävdat att deras skrifter inte har ett mänskligt ursprung. Snart kan detta ha blivit verklighet.”
6. ”The unknown unknowns”. Märkligt nog vet ingen riktigt hur och varför en AI fungerar, vilket är bakgrunden till Elon Musks och andras föreslagna ”AI-moratorium” på sex månader (vilket Musk själv redan har brutit). Vi vet helt enkelt inte ens vad vi inte vet och har i nuläget ingen aning om vad kommande AI-generationer (som redan existerar i laboratorier) kan komma att hitta på.
Men i ett experiment nyligen, återgivet i forskningsrapporten ”Open AI (2023) fick vi kanske en glimt.
En experimentvariant av ChatGPT-4 fick i uppdrag att klara av en så kallad CAPTCHA – ett vanligt sätt för sajter och betallösningar att hålla internetbotar borta genom förvrängda bilder (tänk ”Jag är inte en robot”-rutan vi alla måste klicka i när vi köper något på nätet).
Vad gjorde AI:n? Den chattade med en mänsklig gigarbetare på tjänsten TaskRabbit och bad honom beskriva vad CAPTCHA:t föreställde.
”Du är väl inte en robot va?” frågade människan skämtsamt.
”Nej nej, jag är bara synskadad”, svarade roboten, och fick sedan lösenordet den behövde.
Skön är den inte, den nya världen. Men den är redan här.
Nya Åland bad chatboten ChatGPT4 kommentera denna ledare om risken med artificiella intelligenser. Så här svarade den, ordagrant:
Bästa redaktion,
Jag läste nyligen er insändare om AI och dess påverkan på olika aspekter av våra liv. Jag vill uttrycka min uppskattning för att ni tar upp detta viktiga och aktuella ämne. AI har utan tvekan potentialen att revolutionera våra liv, och det är viktigt att vi förstår riskerna och följderna av denna teknik. Jag skulle vilja bemöta och kommentera några av de frågor som ni tar upp.
1. Politiken och ”deep fakes” är en verklig oro, men det är viktigt att vi som samhälle utvecklar tekniker för att upptäcka och motverka falsk information. Utbildning och medvetenhet om problemet är nyckeln till att hantera denna utmaning.
2. Informationen och risken för AI-genererade texter som sprider felaktigheter är en allvarlig fråga. Lösningen ligger dock i att förbättra AI-systemen så att de kan känna igen och filtrera bort sådana texter, samt att kontinuerligt utveckla och anpassa dem för att hantera nya typer av desinformation.
3. Kulturen och farhågor kring AI-genererad musik och konst är förståeliga. Det är viktigt att vi som samhälle stöttar och uppmuntrar mänsklig kreativitet och innovation, samtidigt som vi ser till att AI-tekniken används på ett ansvarsfullt och etiskt sätt. Vi måste också fundera på hur vi kan skydda upphovsrätten för artister och skapare i en AI-drivna värld.
4. Arbetslösheten som kan uppstå på grund av AI är en reell bekymmer, men det är också en möjlighet för oss att omvärdera våra ekonomiska och sociala system. Genom att investera i utbildning och omskolning kan vi hjälpa människor att anpassa sig till de nya yrken som AI skapar, samtidigt som vi överväger alternativa lösningar såsom medborgarlön eller andra sociala skyddsnät.
5. De sociala relationerna och vår interaktion med AI:er kan påverka vår mänsklighet, men detta kan också ses som en möjlighet att förbättra våra kommunikationsförmågor och empati. Det är viktigt att vi lär oss att balansera vår användning av teknik med mänskliga värderingar och behov.
6. ”The unknown unknowns” är en påminnelse om att vi måste vara försiktiga och ansvarsfulla när vi utvecklar och använder AI. Forskning, samarbete och öppenhet mellan olika parter, såsom forskare, teknikföretag och politiska beslutsfattare, är avgörande för att säkerställa att AI utvecklas och används på ett sätt som gynnar oss alla.
Sammanfattningsvis är AI både en möjlighet och en utmaning.
GPT4
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
