DELA
Foto: Ernie A. Stephens/Unsplash.com
Vi måste alla vara samvetgranna med information som vi fått eller har tillgång till i förtroende.

Sekretessen lider kval i litet samhälle

Är det svårare med konfidentialitet och sekretess i ett litet samhälle? Två exempel bara från den gångna veckan tyder på det.

Ibland känns Åland stort och rymligt. Vi har en egen regering, egna beslutsfattande organ, framgångsrika internationella bolag, ett blomstrande kulturliv, lunchrestauranger utan ände och ett förvånande stort medieutbud. Men vi är ett litet ö-landskap med 30 000 invånare. Ett samhälle med 30 000 invånare någon annanstans i världen skulle av många kallas en ”håla”.

Nu är inte Åland direkt någon håla. Vårt unika läge, historia, kontext och entreprenörsanda har fått oss att känna oss större och bättre än så. Men ibland glömmer vi bort att hantera de problematiska aspekterna som småstadsliv kan bära med sig. Bland annat olaglig nyfikenhet och att lägga näsan farligt mycket i blöt.

 

Förra veckan satt en hälsovårdare i rätten – åtalad för brott mot tjänsteplikt. Hälsovårdaren hade olovligen snokat i 443 personers patientuppgifter vid Ålands hälso- och sjukvård.

”Jag visste att man inte ska läsa vänners och grannars journaler, men att det var en brottslig handling hade jag ingen aning om”, sade kvinnan under rättegången.

Orsaken till journalintrången? Nyfikenhet.

Samma dag som rättegången inleddes fick Nya Åland information om att allt inte stod rätt till i arbetet med att rekrytera nästa stadsdirektör. En av de sökande, Katarina Donning, hade nämligen fått en anonym lapp i sin brevlåda helgen innan.

”Vi ämnar föra fram Arne Selander, bara så du vet …” stod det på lappen.

Uppgiften om att förre förvaltningschefen Arne Selander skulle bli en av två ytterligare kandidater, utvalda av en särskild rekryteringsgrupp, hade ännu inte offentliggjorts när lappen lades i brevlådan. Den anonyme brevskrivaren satt alltså inne på information som väldigt få borde ha haft.

Det här är två exempel på när konfidentialitetsfrågor möter litet samhälle och där en enskild individ bryter mot lagar och regler.

 

Det här är dock långt ifrån de enda exemplen om man får tro tidigare kommundirektören Arsim Zekaj.

I gårdagens tidning skrädde han inte orden när det kom till Ålands bristande känsla för sekretess och konfidentiella uppgifter.

”Jag har sett hela skalan av uppgifter som lämnats ut”.

Han konstaterar att det finns en farlig oaktsamhet gällande information om andra människor som man fått ta del av via exempelvis politisk representation eller arbete.

 

Just oaktsamhet är ett bra ord att använda för att beskriva en vanlig typ av sekretessproblem som kan uppstå i ett litet samhälle.

Man kanske tar del av information om en granne eller bekant, kanske man råkar yppa något hemligt på ett kontorsfika, kanske man lägger in ett gott ord – eller negativt ord – i en beslutandeprocess, kanske man berättar något i förtroende åt en vän som i sin tur berättar det vidare, och så vidare, och så vidare…

I ett litet samhälle har man kopplingar till många och trådarna blir ibland hoptrasslade.

 

Arsim Zekaj efterlyser både utbildning och kontrollsystem för att fixa det läckande åländska sekretess-sållet. Det kan behövas. Men i ett av fallen från förra veckan fanns det både utbildning och kontrollsystem, ändå uppstod en situation där sekretesskraven avfärdades av den enskilde. Här behövs en attitydförändring.

Vi måste alla vara samvetgranna med information som vi fått eller har tillgång till i förtroende, det gäller inte bara den information som skyddas av konfidentialitetsregler. I ett litet samhälle kan offentliggörande eller spridande av personliga uppgifter och känslig information ha allvarliga konsekvenser bortom lagens ramar.

Vi bor som sagt i ett litet samhälle där alla känner alla. Det må kännas som en rymlig plats med högt i tak, men det kan snabbt omvandlas till en håla, där inte ens det mest privata längre är hemligt. Dags att vi alla funderar på vår egen förmåga att täppa till sekretess- och skvallerhålen.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp