Satsa på fiskekontrollanter
Det ligger i både landskapets och fiskelagens intresse att tjuvfisket minimeras.
Därför borde de göra en gemensam satsning på bättre övervakning.
I flera nyhetsartiklar har Nya Åland belyst ett fall där två män i 20-årsålder anklagas för att ha fiskat i fredade Slottssundet i Kastelholm i samband med att de filmat videoklipp för Team Hajmat. Både näringsminister Camilla Gunell (S) och fastighetsverkets chef Stefan Rumander stöder tanken på att en polisanmälan göras. Hur det blir med det avgörs den 28 juni när fastighetsverket har styrelsemöte.
Landskapet behöver gå till botten med historien. Landskapets kustvattenyta utgör cirka 7 580 kvadratkilometer. På den ytan finns många vattenägare och regler. Men landskapet är den största ägaren och bör gå i bräschen i arbetet mot tjuvfiske. Att inte göra något är också ett ställningstagande och prejudicerande.
Reaktionerna på den misstänkta filmen visar att det bubblat under ytan en längre tid. I nyhetsrapporteringen vittnar både fiskeguider och vattenägare att tjuvfisket har ökat. Detta trots att det i dag är möjligt att lösa ut fiskekort på nätet 24 timmar om dygnet. Det finns också tydliga kartor över de fredade områdena. Och den tekniska utvecklingen gjort det lättare än någonsin att veta exakt var man befinner sig med båten bara man har utrustningen.
Hur mycket tjuvfiske som idkas är i nuläget omöjligt att säga eftersom övervakningen är mycket sporadisk. Men reaktionerna tyder på att det är ett problem.
Fisketurismen är en viktig näring för Åland. Enligt rapporten ”Hållbar finansiering av fiskevården på Åland” uppskattas sportfiskarna generera 11 miljoner euro per år. Med tanke på hur mycket pengar näringen ger är det kanske lätt hänt att man ser mellan fingrarna. Men på längre sikt blir en slapp attityd mot tjuvfisket ett hot mot sportfisket. Låter man bli att övervaka de för fiskarna livsviktiga lekplatserna blir det betydligt mindre fisk i framtiden.
Det verkar också som om den högra handen inte vet vad den vänstra gör i fall man satsar stora summor på fiskevård samtidigt som man inte gör något åt att stoppa tjuvfiske vid fiskarnas naturliga lekplatser.
Det är också viktigt att fisket är hållbart och att Åland inte har ett slappare regelverk än i våra närliggande regioner. För ingen tjänar på om Åland får ett rykte om sig att här kan man fiska hur som helst.
Stefan Rumander flaggar också för att landskapet inrättar en funktion på sin webbsida där tjuvfiske kan anmälas. Anledningen är att det med nuvarande regelverk endast är landskapet själv, i egenskap av ägare, som kan polisanmäla misstänkt tjuvfiske. Förhoppningen är att funktionen ska vara i gång redan i sommar.
Det låter som ett enkelt och billigt system. Men att privatpersoner kan anmäla andra privatpersoner är förknippat med risker och kan lätt missbrukas. Eftersom det fortfarande är landskapets som måste polisanmäla händelsen är det tveksamt om det här är ett effektivt system.
I stället för att privatpersoner ska sitta och spana efter tjuvfiske med kikare vore det både mera effektivt och rättsäkert att anställa en professionell fiskekontrollant. Hen kunde få utbildning i regelverket och i hur man säkrar bevisning för en eventuell polisanmälan. Så har man till exempel tacklat tjuvfiskeproblematiken på Gotland.
Tanken på att ha fiskekontrollanter är långt ifrån ny, den har till och med prövats i Eckerö. Hittills har landskapet och fiskelagen ändå inte kommit fram till någon gemensam lösning. Eftersom det också ligger i fiskelagens intresse att minimera tjuvfisket vore det rimligt att de och landskapet kanaliserade en del av sina resurser för en gemensam övervakning.
