Sänkt åldergräns för rösträtt snart tillbaka på agendan?
Den åländska lagen om att sänka rösträttsåldern till 16 år föll i högsta domstolen.
Nu öppnar statsminister Juha Sipilä (C) för ett liknande förslag på riksnivå.
För ett år sedan i september fällde högsta domstolen (HD) den åländska lagen om att sänka rösträttsåldern till 16 år. Då konstaterade den åländska kansliministern Nina Fellman (S) att förslaget inte var dött, men att det troligtvis kräver att hela landet är moget för förslaget.
Det är vettigt att rösträttsåldern är harmoniserad i ett land, vilket också var den främsta orsaken till att HD bedömde att Åland hade överskridit sin lagstiftningsrätt i och med förslaget.
Men enligt tidningen Suomenmaa öppnar nu statsminister Sipilä för precis det som landskapsregeringen har fört fram tidigare under den här mandatperioden – nämligen att sänka rösträttsåldern till 16 år i landskaps-, kommunal-, och riksdagsval. Sipilä vill även sänka åldersgränsen för att skriva under medborgarinitiativ till 16 år. Valbarheten ska däremot fortsättningsvis vara 18 år.
Än är förstås inga åldersgränskorrigeringar genomförda. Men det är intressant att statsministern gläntar på dörren till frågan om en sänkning av rösträttsåldern. Om frågan rör på sig på riksnivå kan den mycket väl aktualiseras igen även i den åländska politiken.
Frågan om sänkt rösträttsålder är en vattendelare. När förslaget var på den åländska tapeten för drygt två år sedan gjorde Nya Åland en pejling. 70 procent var då för att hålla kvar nuvarande gräns. Även elevråden i Godby och Kyrkby var då skeptiska till att sänka rösträttsåldern. Ett av argumenten är att låta barn vara barn, vilket de enligt lagens mening är till 18 års ålder.
Men det finns underlag som talar för att en sänkning av rösträttsåldern skulle ge demokratin en positiv injektion. En av de främsta orsakerna är att tidigare kunna engagera unga i den politik som berör dem.
I Sverige har en demokratiutredning från 2014 kommit fram till att snittåldern för en svensk förstagångsväljare är närmare 20 år, trots att rösträttsåldern är 18. Om du är 17 när ett val ordnas är du troligtvis 21 nästa gång du får chansen. En korrigering av rösträttsåldern skulle kunna ge en verklighet i närmare samklang med nuvarande gräns, det vill säga 18 år.
Även om åldern för valbarhet inte skulle ändras så kunde ett större intresse för politiken göra demokratin gott. I förra lagtings- och kommunalvalet var medelåldern för kandidaterna 48,4 år. Av totalt 554 kandidater i kommunalvalet var 52 mellan 18 och 29 år, den sämst representerade åldersgruppen.
Rösträtten har inte heller genom historien varit statisk utan har utvecklats genom att inkludera allt fler grupper.
Att sänka rösträttsåldern innebär inte en omvälvande förändring i demokratin. År 2003 föddes 287 personer, de fyller 16 det år vi har nästa val. Om Sipiläs vision blir verklighet ändras rösträttsåldern till valet 2023. Till valet 2023 skulle en del av de 286 personer som föddes 2007 få rösträtt.
Då finns förstås inte in- och utflyttade inräknade men det kan ge en fingervisning om vad som gäller. Det handlar inte heller om något rösttvång, utan precis som för alla andra en möjlighet att påverka.
Att statsmininstern öppnar för ett förslag som Åland var föregångare till tarvar en klapp på axeln till landskapsregeringens vilja att utveckla demokratin.
