Samernas rättigheter är viktiga för Finland
Finland har blivit invalt i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det är en plats som borgar för att sopa framför egen dörr.
För ett land som Finland finns det få platser som borde skänka mer prestige. FN:s råd för mänskliga rättigheter är det tyngsta organet vad gäller det internationella samfundets arbete för att ingen människas grundläggande rättigheter ska kränkas. Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) skräder inte orden i samband med utnämningen.
”Finland är redo att bära ansvar och samarbeta med olika aktörer för att de mänskliga rättigheterna inte ska förbli tomma ord. Ett fungerande multilateralt regelbaserat system och tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna är nyckeln till såväl det finska samhällets välfärd och säkerhet som till den globala freden och säkerheten och en hållbar utveckling” sade han i ett pressutskick när nyheten meddelades förra veckan.
Formuleringen är fin och välmenad. Att Finland är bland de bästa i klassen gällande mänskliga rättigheter ger förstås en stark ställning, med utrikesministerns patos omsätts det förhoppningsvis också i praktiken. Några av de stora frågor som Finland borde propagera för är migrationspolitiken som förs av EU. En annan är att sätta press på Kina gällande de övergrepp mot minoriteter som tycks eskalera.
Men det är också ett bra läge att sopa framför egen dörr. För trots att Finland är bland de bästa i klassen så är det nationella samvetet inte utan fläckar. Romernas situation och den föråldrade translagen är två exempel. Ytterligare ett är behandlingen av den egna ursprungsbefolkningen. Finland har precis som grannländerna en historia av att behandla ursprungsbefolkningen illa. Det har förekommit så kallad tvångsassimilering där språk och kultur förtrycks och befolkningen har även ifråntagits rätt till marken som enligt tradition och hävd borde tillhöra dem. Även i dag finns många frågor där samerna tvingas kämpa för de rättigheter man anser sig ha.
Tack vare FN:s urfolksdeklaration finns klara riktlinjer som definierar ursprungsfolkens rätt till självbestämmande. Det finns också en konvention – ILO:s konvention om ursprungsfolk – som är tydlig i vem som har rätt att bestämma över naturresurser och marktillgångar. Finland har inte ratificerat konventionen. Av allt att döma efterlever Finland inte heller den i särskilt stor utsträckning.
Samerna anser sig vara berättigade till utökad självbestämmanderätt bland annat i mark- och fiskefrågor, men stora delar av marken i Lappland ägs av staten. I en artikel från 2018 i Hufvudstadsbladet beskriver Petra Laiti, då ordförande för Sameunga, läget.
”Konceptet Lappland som en ödemark där ingen bor och som man kan använda som sin lekpark berättar inte sanningen om att marken inte tillhör finländarna. Narrativen om tom ödemark är en stor motivation för staten att behålla kontrollen över det.”
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kritiserade så sent som 2019 att Finland hade brutit mot konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Orsaken var att högsta förvaltningsdomstolen 2015 avgjorde en tvist om den samiska vallängden. För att ställa upp eller rösta i valet till sametinget måste man tas upp i vallängden, vilket är en rätt förunnat enbart samer. Bedömningen av vem som är same görs av sametinget. Men personer som hade fått avslag valde att överklaga och högsta förvaltningsdomstolen gjorde en annan bedömning. Domstolen bröt således mot samernas rättigheter som ursprungsfolk. Förhoppningsvis kommer en förbättring i Sametingslagen som just nu revideras, men än så länge ska remissvaren behandlas innan förslaget ska vidare på sin väg mot riksdagen.
Dessa exempel är förstås bara en liten del av helheten. I höst ska arbetet med en så kallad sanningskommission ytterligare klargöra de övergrepp som finska staten har begått mot sin ursprungsbefolkning – frågan är alltså i allra högsta grad levande.
Så när Finland nu träder in i FN:s råd för mänskliga rättigheter är det ett ypperligt tillfälle att ge frågan om ursprungsbefolkningens självbestämmande ett lyft på agendan. Det skulle ge Haavisto en tyngd bakom sina vackra ord, men den viktigaste orsaken är förstås att det är rätt sak att göra.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
