DELA
Foto: Wikimedia Commons<07_Bildrubrik>VEM AVGÖR? Debatten om Rysslands roll och hot i samband med ett beslut om Nato-medlemskap för Sverige och Finland har rasat både i båda länderna.

Ryssland ska inte besluta åt Finland och Sverige

Hur ska Åland, Finland och Sverige förhålla sig till frågan om Nato-medlemskap? Eller rättare sagt: ska Putin avgöra den frågan?
Både öster och väster om oss har Nato-frågan varit rejält på tapeten de senaste veckorna. På DN debatt har flera tungviktare, i samband med den årliga Folk- och försvarskonferensen, drabbat samman i en serie artiklar om för och emot.

Och i Hufvudstadsbladet gjorde överste Sakari Wallinmaa, nypensionerad från tjänsten som chef för Försvarsmaktens underrättelsetjänst, ett utspel i samma fråga.

Gemensamt för samtliga debattörer är att frågan kring ett medlemskap i Nato mer handlar om vad Ryssland tycker och tänker om det än vad länderna själva vill.

Är det en rimlig hållning?

Ja, säger överste Wallinmaa, och varnar för hur den stora grannen i öster kan reagera om Finland ansluter sig till försvarsalliansen.”Finland måste erkänna det faktum att vi har en stormaktsgranne som den senaste tiden kraftigt har byggt upp den militära förmågan genom förnyad materiel, genom traditionella i förväg planerade militära övningar och som nytt fenomen plötsliga oanmälda krigsövningar”, säger Wallinmaa till Hufvudstadsbladet.

Han säger också: ”Tidvis har det hörts överslätande uttalanden om att ett Natomedlemskap skulle vara Finlands egen sak, men det ryska huvudbudskapet lyder entydigt: Ryssland reagerar om Finland ansluter sig till Nato.”

Översten ställer också Ålands i centrum av maktspelet mellan Nato, Ryssland och de båda potentiella medlemsländerna. Han säger bland annat att Ålands roll som ”Östersjöns lås” gör Åland till en nyckel för kontrollen av havet. Men han uttrycker också försiktig kritik mot demilitariseringen av Åland: ”Som militär har jag sett demilitariseringen som ett oföränderligt faktum, men givetvis är det ett stort hinder för beredskapen att försvarsmakten inte i praktiken kan öva att försvara Åland på plats och ställe.”

I Dagens Nyheter avslutade 25 debattörer som stöder ett Nato-medlemskap – däribland en tidigare överbefälhavare, flera ambassadörer och den tidigare chefen för den svenska militära underrättelsetjänsten – att Ryssland inte ska tas in i ekvationen. De skriver bland annat: ”Den ”rysskräcken”, rädslan att provocera Ryssland, kan vi lägga åt sidan och i stället handla efter svenska intressen. Senare års händelser har visat att det som provocerar Putin att bruka våld är offrens svaghet.”

Så hur borde Finland och Sverige ställa sig till Rysslands eventuella reaktion om länderna bestämmer sig för att trots allt gå med i Nato?

Grunden för varje lands politik ska självklart bestämmas av landet själv. Hänsyn tas förstås i det arbetet till eventuella förvecklingar som beslutet kan medföra, vare sig det handlar om ekonomiska problem eller militära hot.

Men det sätt på vilket Ryssland har varnat Sverige och Finland för att gå med i Nato är inte okej. Att med militära resurser i ryggen och förtäckta hot på tungan tvinga andra suveräna länder till underkastelse bryter mot alla rimligheter. Ryssland har, kort och koncist, inte något att göra med vilka beslut riksdagarna i Helsingfors och Stockholm beslutar.

Det handlar också om att självständiga stater måste våga ta sina egna beslut. Att Ryssland skramlar med vapen och begår kränkningar av luftrum får inte bli ett skäl att våra politiker att bestämma sig för det ena eller det andra. Att böja sig för mobbare leder inte till ett självsäkert land.

Politiker – stå upp mot mobbaren i öst, vad ni än beslutar.

<”Byline tfn”>