Regeringen städar upp
En budget fylld till brädden av … det som har blivit över från föregående år.
Nu börjar landskapsregeringen städa upp för att lämna rent bord efter sig till kommande valår.
En budget som är stabil, kontrollerad och återhållsam. Så uttryckte sig finansminister Mats Perämaa (Lib) under presskonferensen när landskapsregeringen presenterade budgeten för 2019. Det är väl ungefär så läget kan sammanfattas.
Torsdagens presskonferens var delvis en gemytlig återblick. Samtliga ministrar tågade fram till talarstolen, tog sats och pratade om projekt som de redan har förverkligat eller snart har förverkligat.
Det är inte så konstigt. En ambitiös landskapsregering har haft tre år på sig att genomföra stora projekt, och har lyckats ro iland de flesta av dem.
Kommunstrukturreformen är hos lagtinget, kortrutten är klubbad (även om det kan dyka upp juridiska hinder både för skärgårdstrafiken och kommunreformarbetet) och det strukturella budgetunderskottet har minskat från drygt 17 till 1,9 miljoner euro. Även inom hållbarhetsarbetet har projektet med Åland som testområde för framtidens energilösningar gått vidare till det nybildade bolaget Flexens.
Hållbarhetsarbetet har varit ett av regeringens huvudfokus under mandatperioden. Det ska genomsyra budgeten och där gör landskapet ett föredömligt arbete i att låta hållbarhetsmålen vara en röd tråd genom alla avdelningar.
Mest konkret är det 12-åriga vindkraftsstödet på sammanlagt 17 miljoner euro, en pusselbit på vägen till att nå de ambitiösa klimatmålen att i det första steget öka andelen förnyelsebar energi från 18 till 70 procent.
Sommarens torka, och åtgärder för att kompensera de som drabbades, lyser däremot med sin frånvaro. Många som drabbades i somras väntade säkert med stor spänning på den här budgeten, men beskedet dröjer till december och 2018 års sista tilläggsbudget.
Ett ämne som tangerar både torkan och hållbarheten är vattentillgången som ska säkras. Under presskonferensen lyftes frågan om nya vattentäkter, som saknas i budgeten, men närings- och miljöminister Camilla Gunell (S) meddelade att det finns mycket att göra inom området vatteninbesparingsåtgärder före en ny vattentäkt blir aktuell. Förvalta det vi har, innan vi satsar på nytt – i sann återbruksanda.
Den så kallade arbetsvärderingen är genomförd och lönekorrigeringar har genomförts för flera av landskapets arbetsplatser. Till exempel får polisen ytterligare en miljon euro som oavkortat går till korrigeringar i arbetsvärderingens kölvatten.
Landskapsregeringen utlovar att lönekorrigeringarna inom ÅHS ska genomföras nästa halvår. Att de som kämpade för förändringen, Tehy, är sist ut att få ta del av förmånerna är något ironiskt.
Något som också saknas är beskedet om eventuell återbetalning av de pengar som förskingrades av åländska näringsidkare och spelades bort på Paf i den uppmärksammade förskingringshärvan.
Förutom att se bakåt på förrättat värv blickar regeringen också framåt, men längre in i framtiden.
Intressanta idéer som lyfts fram men inte förverkligas i den här budgeten är till exempel Paf-fonden. Landskapsregeringen föreslår en fond där Paf-pengar kunde användas till olika projekt inom forskning, innovation, tillväxt och grön omställning.
Men regeringen betonar att det bör tillsättas en parlamentarisk arbetsgrupp för att utforma dessa riktlinjer. Fonden blir alltså ett framtidsprojekt.
Broar in i framtiden är landskapsregeringens tema för budgeten och rent konkret satsas det på just broar. Att landskapsregeringen väljer att lyfta fram broarna, både vad gäller det övergripande temat och med konkreta åtgärder, känns signifikativt. Och att presskonferensen avslutas med att infrastrukturminister Mika Nordberg (MSÅ) aviserar att till och med den gamla Marsundsbron ska plockas ner och städas bort är en tydlig signal inför valrörelsen.
Nu gör landskapsregeringen rent bord.
