DELA

”Rättvist” för en behöver inte vara bra för en annan

En av våra flitiga debattörer tog nyligen upp beskattningen och ville ha den mera rättvis. Det rättvisa skulle bestå i att var och en får behålla så mycket som möjligt av det man förtjänar. Och den som inte…?
Beskattning är ett spännande område, eftersom folk kan ha så totalt motsatt syn och ändå vara övertygade om att just de har rätt.
I en insändare nyligen skrev frisinnade Anthonio Salminen att man av rättviseskäl skall försöka ha så låga skatter som möjligt. ”Det rättvisa är ju att få behålla det man förtjänar.”
Få behålla det man förtjänar när man har betalat sin andel av de gemensamma utgifterna, ja. För Salminen har inte tänkt sig att var och en skall bygga sin egen väg mellan hemmet och jobbet. Eller anställa sin egen läkare, eller hålla sig med informator hemma för barnen? Självfallet inte, det är därför han vill hålla skatten låg, inte avskaffa den.
Därför vill han inte ha ett skattetryck som utgör 44 procent av BNP och som innebär att företag och enskilda får behålla bara 56 procent av det de förtjänar in. Hur mycket Salminen tycker att vi skall få behålla säger han inte.

Om man bor i Mariehamn utan skulder eller andra avdrag skall man förtjäna 200.000 euro per år för att komma upp i 40 procents skatt. Ligger man på mera anspråkslösa 50.000 euro – drygt 4.000 per månad – så blir skatten 27,5 procent.
Det kanske känns mycket det också för någon, men det är betydligt lägre än de siffror Salminen rör sig med. Vanligt folk, till och med rätt välbärgat vanligt folk, har betydligt ”rättvisare” skatter än skattemotståndarna försöker påskina.
Om det är där det orättvisa ligger så kan de riktigt välbärgade trösta sig med att de inte längre behöver betala skatt på sin förmögenhet – det var väl ett steg i rätt riktning? Och väldigt många med stora inkomster har så kallade kapitalinkomster. Där betalar man 28 procent i skatt oberoende av summan. Aldrig mer än det. Orättvist?

Beträffande kapitalskatten finns en orättvisa och det är att pengarna går direkt till staten. Delar av summan tar sig sedan på omvägar tillbaka till kommunerna. Eftersom kommunerna skall stå för bastrygghet som barnomsorg, skola och äldreomsorg så är det här inte lyckat eftersom många företagare har enbart kapitalinkomster.

Vilket för in tanken på något som ”en klok man” sade på Kommunförbundets konferens om beskattning: ”Ge flitpengan till de flitiga”. Också det enligt Salminen.
Vilka är flitiga?
När inkomstskatten från Åland överstiger 0,5 procent av den totala inkomstskatten i landet så får Åland tillbaka den överskjutande delen. Inkomstskatt är skatt på förvärvsinkomst och kapitalinkomst. Tidigare ingick också förmögenhetsskatten i flitpengsprocenten, men den är nu borta.
Vilka är flitiga? Jo, de som betalar skatt. Det går inte att särskilja några som ligger i skiktet över 0,5 procent och betala tillbaka skatt till dem. Och så finns det människor som av olika orsaker inte kan betala skatt. Ungdomar, åldringar, folk som är sjuka. Kan vi med säkerhet påstå att de inte är flitiga på sitt sätt och därmed inte har rätt till flitpengen?
Eller skall man välja ut några arbetsgivare och säga att just de genom sin flit har kunnat anställa folk och betala löner så att Åland har kommit över 0,5 procentsgränsen? Och kan vi då dra slutsatsen att en arbetsgivare med 1.000 anställda är flitigare än en med 5?

Om man utgår ifrån att det man förtjänar är ens egna pengar och att det man betalar i skatt slits ur ens egen ficka så kan det kännas orättvist. Men om man tänker sig att skatterna är våra gemensamma pengar, som vi tillsammans gör något bra av, då blir vinkeln en annan.
Då handlar det om att få fram personer som använder de pengarna på ett så bra sätt som möjligt för var och en av oss. Det är vad vi brukar kalla politiker.
Den så kallade flitpengen är inbetald skatt, det är våra gemensamma pengar och då skall våra politiker hantera dem som det är bäst för oss alla. Om politikerna anser att pengarna skall ges till de ”flitigaste” så gör de naturligtvis så. Men risken är stor att de inte väljs på nytt om inte de flitiga är väldigt många. Vidpass 27.000.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax