Rätt om skärgårdstrafiken men det kunde gjorts bättre
Regeringen och Veronica Thörnroos gör rätt som reformerar Skärgårdstrafiken. Men sättet det gjorts på kunde varit bättre.
Trafikminister Veronica Thörnroos förslag om nyordning i skärgårdstrafiken har inte oväntat stött på stora protester. I helgen har flera hundra skärgårdsbor skrivit på protestlistor mot förslaget. Främst handlar protesterna om de aningen bantade avgångarna kvällstid med Skarven till Föglö, och indragningen av den tvärgående linjen till Kumlinge.
Som så ofta i den här typen av debatter blir tonläget snabbt högt. Det handlar mer om känslor än om fakta, och debatten blir snabbt polariserad och grupper delas upp i vi och dem.
På facebook och annorstädes hetsas mot stadsbor, mot ministern, mot bortskämda skärgårdsbor.
I grund och botten är de flesta överens om att skärgårdstrafiken kostar för mycket. Bunkerpriser skenar och övertidsberg byggs högre än skorstenen på Skarven. I dessa tider, då kriserna avlöser varandra runt om Åland, måste landskapet spara. Ett av de mest uppenbara sparområdena är då just skärgårdstrafiken.
Men så fort det kommer ett skarpt förslag till besparing ställs skärgård mot fasta Åland, skärgårdsöar mot varandra och vänner blir fiender.
Regeringens förslag till nyordning i skärgårdstrafiken är rimliga. De ger en snabb förändring och därmed också en snabb inbesparing i den stora utgiftspost som skärgårdstrafiken utgör.
Däremot kunde man ha besparat både sig själv en hel del kritik, och skärgårdsborna en hel del oro genom att vänta med förslaget tills ett antal frågetecken rätats ut. När förslaget lades fram garderades flera av förslagen med alternativa kanske-lösningar.
Kanske kan man tänka sig att tvärgående linjen kan sättas in sommartid. Kanske kan man tänka sig en cykelfärja mellan Överö och Snäckö. Man lovade också att färskvaru- och bränsleleveranserna även fortsättningsvis kommer fungera, men att man kanske måste lasta av varorna i hamnen i stället för att köra ut dem. Inte heller trafiken till Bergö är löst. Dessutom återstår frågetecknen för leveranserna till den för Föglö så viktiga fiskförädlingen.
Hade man rättat ut dessa frågetecken hade reaktionerna förmodligen varit andra än de hätska som nu kommer.
Med de högljudda protester som nu kommer bör man också ta debatten om vad vi kan förvänta oss av samhället. Blott en sak vet vi säkert om framtiden: alla kan inte få allt hela tiden. Så hur ska resurserna fördelas? Ska alla få lika mycket och lika bra, eller får vi acceptera att olika delar av landskapet har olika plus och minus?
Bor man i Geta får man acceptera att det är långt både till krogar, bio och klädbutiker. Å andra sidan får man natur, närhet till havet och lugn. Bor man i stan får man acceptera att buller förekommer, att det är trångt på gatorna och att man måste åka en bit för att gå i skogen. Å andra sidan finns de flesta bekvämligheter på behändigt avstånd.
Det talas mycket i kommentarsfält, insändare och i sociala medier om skärgårdskommunernas snara död om regeringens förslag går igenom. Måhända finns det risk att något företag tvingas stänga eller flytta, men oftast låter det värre på förhand än vad verkligheten faktiskt blir i slutändan.
Det vi vet är att landskapet måste spara. Det gör man nu, och det är sunt.
