SÖK
MENY
Ålands Yrkesgymnasium har gjort en rimlig analys av värdskapet för Gritlab. Utbildningsministern borde lyssna.
Ålands Yrkesgymnasium menar i en skrivelse att utbildningen inte är förenlig med de lagkrav som ställs på en yrkesgymnasieexamen. Därför ser skolan helst att någon annan tar över värdskapet för den lärarlösa kodarutbildnigen Gritlab som ordnas av landskapet och Paf.
Skolans styrelseordförande, Anna Holmström (C), motiverar varför:
”Vi i styrelsen anser inte att det är helt klart för oss att det ligger under gymnasiet att hålla utbildningen. Vi skulle vilja se att man löser det på annat sätt”, säger hon till Nyan och fortsätter:
”Vi förstår att näringslivet tycker det finns ett behov av en sån här utbildning, det är säkert jättebra. Men ur vår synvinkel så måste vi följa gymnasielagen. Det blir svårt att göra med det upplägg som man har med Gritlab. Det är där som svårigheten ligger. Vi är en myndighet som ska följa lagen.”
T.f rektorn Erika Eriksson är inne på samma spår:
”Vi hade inte byggt upp examen på samma sätt om vi själva fått uppdraget att ordna en yrkesexamen inom informations- och kommunikationsteknik”, skriver hon i ett mail till Nya Åland.
Granskningen av den första upplagan av Gritlab visade brister vad gäller antagningen, bedömningen och examinationen. En del har man rättat till nu, men uppenbarligen inte tillräckligt för att skolan ska känna sig trygg med att utbildningen uppfyller de krav som ställs i lagen.
Därför är det smått häpnadsväckande att läsa utbildningsminister Annika Hambrudds (C) uttalanden i tidningen Åland. Hon menar nämligen att det är landskapsregeringen som bestämmer (vilket är korrekt) och att utgångspunkten är att Gritlab 3.0 (den tredje kullen) ska ordnas i ÅYG:s regi.
Hon känner också till ÅYG:s synpunkter, men de verkar inte väga särskilt tungt.
Bara för att göra det riktigt tydligt: en myndighet säger att den inte kan följa lagen enligt nuvarande uppdragsbeskrivning. Utbildningsministern signalerar att just den biten inte är så viktig, för kodare behövs ju.
Det är precis sådant här som gör att förtroendet för politikerna sjunker. Att lagtinget inte har reagerat är märkligt. Att Ålands lagstiftande församling verkar acceptera en så slapp inställning till lagar den själv stiftar riskerar faktiskt förtroendet för hela självstyrelsen.
Man kan tycka att själva sakfrågan inte är särskilt viktig, men principen är det. Om det är ministrars uppfattning att myndigheter ska runda lagen när det inte passar: kan ÅMHM, polisen eller ÅHS resonera på samma sätt? Ska medborgarna också tänka så?
Självklart inte. Vi har sett för många exempel på när tyckande väger tyngre än sakkunskap. Det mest talande exemplet – elhybriden –, som utbildningsminister Hambrudd också var med och fattade beslut om, resulterade som bekant i att skattebetalarna fick betala över 10 miljoner euro i skadestånd.
Den här ledarsidan presenterade för några veckor sedan ett alternativ till Gritlab: nämligen att låta branschen driva projektet vidare. Om utbildningen inte passar in i gymnasiemallen, låt den finnas kvar – fast utanför ÅYG:s lagstadgade ram.
Ålands yrkesgymnasiums styrelse har fattat ett beslut som borde respekteras av landskapsregeringen. Om inte måste utbildningsministern personligen ta ansvar för att de frågetecken som finns kvar rätas ut.
ÅYG ska följa gymnasielagen, precis som styrelseordföranden säger. Det borde även utbildningsministern tycka.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
