Radikalhögern vill strypa det fria konstlivet
En god värdemätare på en demokratis välmående är hur pass fritt och vitalt dess kultur- och konstliv är.
Den fria, moderna och utmanande konsten är inte bara förbjuden och motarbetad i diktaturer, utan utgör även en nagel i ögat på nationalister och extremhögern i länder som fortfarande kallas demokratier.
I det federala budgetförslaget för 2020, som presenterades i våras, vill Donald Trump för tredje året i rad genomföra massiva neddragningar i kulturanslagen. Om förslaget går igenom skulle det i praktiken leda till att de statliga anslagen till konst-, kultur- och public service-sektorerna i det närmaste stryps helt. De senaste två åren har förslagen emellertid stött på patrull i kongresshuset, lyckligtvis.
I Viktor Orbáns Ungern ser det inte bättre ut. Ledningarna på kultur- och konstinstitutioner byts ut på löpande band och ersätts av nya, regeringstillsatta styren. Man har också inrättat ett statligt konstnärligt råd, ett slutet råd med stor makt där flera hundra regeringstrogna medlemmar sitter och bestämmer vilket slags konst som ska stödjas och inte.
– De har fått en stor budget, har mycket makt och uttrycker en stark önskan om att konsten ska vara Ungern-vänlig och bevara de ungerska rötterna, vad de nu menar med det, har kuratorn vid ACB Gallery i Budapest Róna Kopeczky berättat i en intervju med Sveriges Radio (12.1.2016).
Ännu närmare oss visar utvecklingen i den lilla kommunen Sölvesborg i Blekinge – Sverigedemokraternas skyltfönster – på liknande drag. Här har man exempelvis det SD-ledda samstyret beslutat om att stoppa inköpen av ”utmanande samtidskonst”. Den kommunala politiken ger en stark fingervisning om vilken politik man vill föra också på riksplanet. Precis som i modellandet Ungern vill SD, om de kommer till makten, strypa stödet för modern konst för att i stället satsa på främjandet och bevarandet av det svenska kulturarvet.
Och snart kan vi vara där. I den senaste, pinfärska opinionsundersökningen som Aftonbladet/Inizio publicerade i går, når SD en ”all time high” med 22,4 procent av rösterna. Just nu är de Sveriges näst största parti, och närmar sig Socialdemokraterna med stormsteg.
Bäva månne de svenska kulturinstituten och det svenska konstlivet – och, i förlängningen, hela det demokratiska samfundet. Ett strypt kultur- och konstliv är ett av de första tecknena på en demokrati stadd i förfall.
Även här på Åland behövs en påminnelse om detta, vilket genomgången av de åländska partiernas kulturpolitik i gårdagens Nya Åland med önskvärd tydlighet visar. Ett vitalt kultur- och konstliv innefattar mer än förvaltandet av ett åländskt kulturarv inkluderande jakt och fiske, mer än att enbart ”tillgodose invånarnas behov av fritidssysselsättning”.
Betydligt större demokratiska värden står på spel, också här.
