Rådda inte till vaccinationsordningen
Riksregeringen vill ändra på vaccinationsordningen så att även andra faktorer än befolkningsmängd styr hur doserna fördelas mellan regionerna. Åländskan har ett bra ord för riskerna med förslaget: rådd. Rådda inte till vaccinfördelningen.
För närvarande fördelas de dyrbara vaccindoserna till regionerna enligt befolkningsmängd. Men för att mer effektivt kunna sikta in sig på riskområden vill nu riksregeringen att också andra faktorer ska kunna spela in – efter att riskgrupper, personal som vårdar coronapatienter och äldre personer har blivit vaccinerade.
Förutom folkmängden vill man att coronafallen under de två senaste veckorna och antalet patienter inom specialvården också ska väga in i fördelningen av doserna till regionerna. Incidensen måste vara minst 100 (alltså 100 fall per 100 000 invånare under de fjorton senaste dagarna) för att antalet fall ska få någon inverkan, enligt förslaget som nu är ute på remissrunda.
Det finns förstås en hel del goda intentioner i förslaget, som att flera grupper ska få rätt att utföra vaccinationerna. Och det övergripande målet är såklart att få bukt med smittläget i landet, någonting som i slutändan gynnar alla finländare. Att använda sina resurser där de får mest inverkan är en god grundtanke, det är ju också så sjukvården vanligtvis resonerar när prioriteringar görs.
Men frågan är hur fördelningen ska genomföras i praktiken. I dag finns förutsägbarhet, förutsatt att leveranserna till Finland fungerar enligt plan. Man kan, precis som ÅHS har gjort på Åland, metodiskt arbeta sig igenom de aktuella grupperna och försöka att undvika flaskhalsar smalare än nödvändigt.
Om ytterligare faktorer, som incidens, ska spela in så kommer förutsägbarheten bli sämre. Vi ålänningar vet också att incidens är någonting som snabbt kan ändras. Under några veckor hade Åland den högsta incidensen i landet, trots vi hade relativt få fall och nästan alla kunde kopplas till kända smittkedjor. Ponera då att vi hade fått fler vaccindoser för att bara några veckor senare återigen rapportera ytterst få fall.
Systemet skulle också riskera att gynna de som har klarat sig sämst, vilket säkerligen skulle bidra till inte bara misstänksamhet och avundsjuka utan också en ännu större pandemitrötthet i befolkningen.
Frågan är förstås hur stor inverkan förslaget skulle ha i praktiken, men det bör ändå tåla problematisering.
Vi har en vaccinationsordning som bygger på att så jämnt som möjligt fördela den begränsade mängd doser vi kommer över. Det ska också sägas att inget land badar i vaccin för tillfället, och med tanke på tillverkarnas problem och de ansträngda relationerna länder och regioner emellan vad gäller vaccintillgången lär bristen på doser inte vara löst inom den närmaste tiden.
På grund av brist på vaccin flyttade Sverige fram sina vaccinmål från ”under det första halvåret” till mitten av augusti under slutet av förra veckan.
Samtidigt kritiserar Världshälsoorganisationen WHO europeiska länder för att vaccineringen går för långsamt.
– Utdelandet av de här vaccinerna går oacceptabelt långsamt. Vi måste skynda på processen genom att få fart på produktionen, minska de administrativa hindren och använda varenda vaccindos vi har i lager just nu, sade WHO:s Europachef Hans Kluge på skärtorsdagen.
Att då börja rådda med ordningen och försämra förutsägbarheten lär knappast ge positiva effekter. Målsättningen är att alla som vill ha vaccin också ska få det. Då är det bättre att hålla sig till en tydlig plan för att så snabbt som möjligt nå det målet.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
