DELA
Foto: Jonas Edsvik
Det finns en rad olika preventivmedel: p-piller (på bilden), p-ring, p-stav, hormonspiral, p-plåster, p-spruta, kopparsprial, pessar, kondom, femidom och ”säkra perioder”, men alla alternativ funkar inte för alla. Vad som är lämpligt beror på många olika saker och för en del är det svårt att hitta något som fungerar.

Prevention är ingen kvinnofråga

Jämställdhet är knepigt. Trots att man tror att man har jämställdhetsglasögonen på sig kan man halka på bananskal.
Därför blir det här den tredje ledaren i Nya Åland den här veckan som tangerar ämnet.

Att hitta lämpligt preventivmedel kan vara som att gå i en djungel. Det är inte helt lätt att hitta rätt. Det finns p-piller, till och med flera sorters, p-stav, p-ring, hormonspiral, p-plåster och p-spruta. När de hormonella preventivmedlen lanserades på 1960-talet revolutionerade de verkligheten för kvinnor som inte ville bli gravid. Den som i dag jämför det första p-pillret med dagens varianter märker snabbt att hormonnivåerna och biverkningarna var helt andra då. Tack och lov för den utvecklingen.

Trots det väljer många kvinnor i dag medvetet bort de hormonella preventivmedlen. Trots de lägre hormondoserna orsakar p-medlen biverkningar: Sexlusten försvinner, humöret lever berg- och dalbana och risken för blodpropp existerar. För att nämna några vanliga orsaker.

Nu finns det inte så många preventivalternativ kvar. Det är kopparspiral och femidomen (kondom för kvinnor). Pessar och ”säkra perioder” är preventivmetoder som kräver en hel del av användaren och rekommenderas inte för alla.

Ett annat alternativ är att välja bort regelrätta samlag och i stället ha annan typ av sex.

Kondom är ett av de vanligaste alternativen och rätt använt mycket säkert. Men det sätter kvinnan i beroendeställning till sexpartnern. Är han försiktig nog med vassa naglar och att den sitter på hela samlaget?

Sterilisering är också ett alternativ. Det är ett definitivt beslut som inte ska fattas och genomföras lättvindigt. Trots det kan det vara ett mycket bra alternativ för många. Man kanske redan har fått de barn man vill ha eller man är säker på att man inte vill ha barn.

Utmaningen är att det för kvinnan är ett ganska omfattande ingrepp som kräver att man sövs. Och det är förhållandevis dyrt. På ÅHS kostar det 800 euro. Det är många som inte har råd med det.

Åland sticker ut i abortstatistiken och har gjort det i många år. Kvinnor över 35 år gör betydligt fler aborter på Åland än i andra regioner i Finland. Det här visar på ett folkhälsoproblem och nu tar ÅHS tag i det. Gott så.

Problemet har lyfts fram inom organisationen och där har även åtgärder diskuterats: ett förslag är att subventionera sterilisering av kvinnor. Förslaget gavs till styrelsen som i sin tur förde en lång diskussion, godtog förslaget och reserverar 200 000 euro för ändamålet. Man lade till att det behövs en mer genomarbetad plan för satsningen och att styrelsen vill ta del av och godkänna planen.

Beredningens förslag till styrelsen handlade uttryckligen om sterilisering av kvinnor.

Att majoriteten av kvinnor över 35 lever i en stabil relation med en man och att prevention är en sak för båda parter verkar inte ha slagit dem som gjort beredningen.

Tvärtom, enligt artikeln i tisdagens tidning är det tydligt att de som tagit fram förslaget ser det som en renodlad kvinnofråga. Även den som ansvarar för sterilisering av män, kirurgiska kliniken, verkar anse det. Det här eftersom man inte ”tillåter subventionerad sterilisering ens i fall där kvinnorna av medicinska skäl inte får bli gravida”.

Nu är ju de steriliseringar som görs på ÅHS redan subventionerade. Patienter betalar aldrig hela kostnaden för någon vård på Åland. Satsningen för att motverka aborterna ska, enligt styrelseordförande Wille Valve, sannolikt göras så att man från fall till fall bedömer om sterilisering är ett alternativ och om åtgärden är för dyr subventioneras steriliseringen ytterligare.

Han säger till Nya Åland att manlig sterilisering diskuterades, men att han inte utan mer kunskap definitivt kan ta ställning. Men han är ”relativt fördomsfri” och ser det som ett alternativ om det hjälper till att nå målet, att få ner abortstatistiken.

Ännu är inget fastslaget och det finns alla möjligheter att fortsätta diskussionen kring olika alternativ.

Förhoppningsvis använder man då hela paletten av möjliga åtgärder för att kvinnor – och män – på ett säkert sätt och till ett rimligt pris kan ligga utan att bli gravida. Preventivmedel är nämligen ingen kvinnofråga.