Politikerna behöver ge ungdomar framtidstro
Pandemi, krig, inflation och el- och klimatkris. Dagens ungdomar lever i en tid som är betydligt mer osäker och orolig än vad den var för 10 år sedan. Den svenska organisationen Ungdomsbarometerns generationsrapport visar bland annat att det finns en nedåtgående trend kring intresset för samhällspolitik bland ungdomar samtidigt som misstron till demokratin ökar.
Ungdomsbarometerns generationsrapport visar att det har blivit en större distans mellan unga och samhället i stort. Samhällsintresset och engagemang för de större frågorna prioriteras bort hos ungdomar. Detta trots att de är uppvuxna med stor medvetenhet om och intresse för sin omvärld.
I någon mån är alla barn av sin tid, och även om omvärldshändelser även påverkar de äldre generationerna, har den yngre generationen i hög utsträckning präglats av flera stora skeenden och skiften som skett under deras mest formativa år.
Nedan följer en kort tidslinje med händelserna som har format dagens unga.
2010 – Sverigedemokraterna väljs in i Sveriges riksdag.
2011 – Terrorattentatet i Utöya.
2014 – Rysslands annektering av Krimhalvön.
2015 – Den stora flyktingsvågen till Europa, även kallad migrationskrisen.
2017 – Terrordådet på Drottningsgatan, Donald Trump blir USA:s president, #Metoo- uppropen startar.
2018 – Greta Thunberg inleder skolstrejk för klimatet, TikTok blir världens mest nedladdade app.
2020 – Coronapandemin bryter ut, Black Lives Matter-rörelsen uppmärksammas globalt, Storbritannien lämnar EU.
2022 – Ryssland invaderar Ukraina, Sverige och Finland ansöker om NATO-medlemskap, nytt rekord i antal dödsskjutningar i Sverige.
2023 – Israel-Hamas konflikten eskalerar, inflation blir ordet på allas läppar.
När tillvaron i stort upplevs som alltmer otrygg prioriterar ungdomar istället saker de själva kan styra över. Som att tjäna pengar, skaffa en bra utbildning och att umgås med familj och vänner, enligt generationsrapporten.
Ett svar på det minskade samhällsintresset kan även vara att steget till vuxenvärlden blivit större då förutsättningarna för egen bostad, jobb och familjebildning förändrats.
Sveriges Hyresgästförening släppte en rapport om unga vuxnas boendesituation i november 2023. Den bygger på enkätsvar från 4 896 unga vuxna i åldrarna 20 till 27. Rapporten visar bland annat att:
– 26 procent av alla unga vuxna bor hemma hos föräldrar, cirka 250 000 personer.
– 77 procent av de hemmaboende är ofrivilligt hemmaboende och vill bo på annat sätt, cirka 192 300.
– 29 procent av alla unga vuxna oroar sig för att inte hitta något boende i framtiden.
– 35 procent av alla unga vuxna tvekar inför att bilda familj på grund av läget på bostadsmarknaden.
Den oroliga och osäkra nutiden har, enligt generationsrapporten, påverkat ungas världsbild, attityder och beteenden. Ungdomar är väl medvetna om de utmaningar som samhället står inför. Vilket resulterar i en mer pessimistisk syn på samhällsutvecklingen och den egna generationens framtid än tidigare. Detta har till viss del lett till en politisk uppgivenhet.
68 procent av de svarande menar att samhällsutvecklingen är på väg mot helt eller delvis fel riktning. En procent menar att den går i helt rätt riktning.
En av fem svenska killar i åldern 15 till 24 år menar att de delvis eller helt tar avstånd från påståendet att demokrati i alla lägen är det bästa systemet för att styra ett samhälle. Det är en ökning med 12 procent sedan 2021.
I rapporten kommenterar en 16 årig tjej varför hon anser att samhället går i fel riktning:
”Uffe (Ulf Kristersson) och Maggan (Magdalena Andersson) bråkar som barn gör i sandlådan samtidigt som barn yngre än mig dör på gatan och jag känner mig fortfarande som en liten unge. Jag kanske inte vet så mycket om politik men vete fan om våra politiker vet det heller”.
Fler än varannan ung instämmer helt eller delvis i påståendet “Politikerna kan inte lösa problemen som finns i Sverige”.
Valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 sjönk till 84 procent, från 87 procent 2018, enligt svenska statistikmyndigheten (SCB).
Frågan är om samma trender som syns hos vår västra granne syns också bland de åländska ungdomarna?
Under lagtingsvalet 2023 ökade deltagandet från 44 procent 2019 till 50 procent bland 18 till 21-åringarna. Samtidigt minskade deltagandet bland åldersgrupperna mellan 22 och 25 år samt 26 till 29 år. De mellan 22 och 25 år var sämst av alla åldergrupper då bara 39 procent röstade i valet 2023. Där bör det tilläggas att det även är en åldersgrupp där många studerar eller jobbar på annan ort.
Medelåldern bland de som ställde upp i lagtingsvalet 2023 var 51,6 år jämfört med 50,1 vid förra valet.
Under valet 2019 ställde 12 personer som är mellan 18 och 29 år upp jämfört med 7 personer 2023.
Det går alltså att se en trend där även de åländska ungdomarna blir mindre intresserade av den lokala politiken. Frågan är hur det kommer påverka den åländska politikens framtid? Vad händer när de politiska rävarna slutar ställa upp i valen samtidigt som genrationsbytet uteblir?
Kan det vara så att de åländska ungdomar som följt den lokala politiken de senaste åren har tröttnat på hur Åland styrs?
Är det åländska självstyret lika självklart för dagens ungdom som den tycks vara för den äldre generationen?
Enligt Åland Gallup har 40 procent av de svarande som är mellan 18 och 24 år just nu inget förtroende för de åländska politikerna. Vilket tyder på att politikerna bör visa på ett ansvarstagande och en tydlighet i beslutsfattandet för att öka intresset och förtroendet bland de åländska ungdomarna.
Annars kan Ålands lagting och landkapsregering vara ett minne blott när det är dags för ”Generation Z” att ta över.
