Pengar som pengar, eller hur var det tänkt?
Antingen brister det i förmågan eller så är den alltför bra.
Antingen kan landskapsregeringen, i det här fallet näringsavdelningen, inte förklara så folk förstår. Eller så har man en utmärkt förmåga att linda in saker, just för att folk inte skall förstå.
Nya Åland kunde i går berätta om att landskapsregeringen har flyttat över pengar från ett moment i budgeten till ett annat. Låter inte som en kioskvältare och uppmärksammades på inget sätt när beslutet fattades.
Nu visar det sig att alla som satt med ingalunda visste vad beslutet handlade om. Åtminstone inte miljöminister Katrin Sjögren (Lib). Modigt av henne att erkänna det.
Beslutet betyder att EU-pengar, som var avsedda för miljöstöd, flyttas över till arealstöd. Det var ju smart. Varför gör man inte så hela tiden, ansöker om pengar för en sak och sen flyttar över den till en annan, som man annars kanske inte skulle fått pengar för? Eller det kanske är precis det man gör.
”Det gör ingen skillnad för miljön”, säger tf landskapsagronom Sölve Högman.
Han har rätt såtillvida att efterfrågan på de miljömärkta pengarna inte var så stor som man hade trott. De låg oanvända och skulle ha gått tillbaka till EU.
Istället ger man dem som stöd till konventionell odling. Bra eller illa för miljön? Det vet vi inte. Det vi vet är att pengarna inte används för det de var avsedda för, förutsatt att EU-kommissionen godkänner överflyttningen. Vilket vi inte heller vet.
De som har planerat ”kuppen” har helt säkert alla fakta till hands. Men hur är det med de övriga?
Sjögren trodde att man fattade beslut om ”någon form av ommodulering” för att Åland fått extra pengar från EU för att satsa på klimatåtgärder inom jordbruket.
Det första beslutet handlade om just det. Nästan 600.000 euro kommer från EU mot att landskapet satsar drygt 1,6 miljoner. Pengarna är alltså inte gratis.
I protokollet från övervakningskommitténs möte i våras om allt detta, dels de nya pengarna, dels överföringen från miljöstöd till kompensationsbidrag noteras att det frågades (framgår inte vem) om behovet av ytterligare nationell medfinansiering. Svaret blev att budgeterade nationella medel räcker till.
Men inte har det budgeterats några 1,6 miljoner euro för det nya miljöstödet. Förslaget kommer att finnas i budgeten för nästa år och skall först godkännas av lagtinget. Och lagtinget har minsann inte några överlopps miljoner att spela med när budgeten skall klubbas.
Så hela historien lämnar en litet märklig eftersmak. Och så en sak till.
Kompensationsstödet på 200 euro per hektar för den innevarande 7-årsperioden hade räknats fel. Åland hade bett om/fått 15, 9 miljoner när behovet var 21,7 miljoner.
Har vi eller har vi inte under de år som gått hört jordbrukarna beklaga sig över alla papper som måste fyllas i för att EU så kräver. Alla arealer för allt som odlas skall vara exakta. Om det skiljer någon kvadratmeter när kontrollanterna jämför pappren med verkligheten så blir det att betala tillbaka. Så har det framställts.
Då förundrar man sig över att det går att räkna fel när det enda man behöver är arealen, stödsumman per areal och antalet år.
Miljöministern säger att hon inte hade stött förslaget om hon hade förstått att miljöstöd gjordes om till kompensationsbidrag. Det är starka ord.
De som kom med förslaget måste ha känt till miljöministerns principiella inställning i frågan. Men var inte förvånade över att hon inte protesterade? Eller var man det och teg som muren?
