Partier borde inte slå in nya kilar mellan män och kvinnor
Svenska folkpartiet förblir det populäraste partiet bland finlandssvenskarna, enligt en undersökning utförd av tankesmedjan Magma förra veckan. 69 procent av de tillfrågade svarar att de tänker rösta på SFP. Så långt, så gäspframkallande. Mer intressant är att skillnaden mellan mäns och kvinnors politiska preferenser växer.
Magmas samhällsanalytiker Mikko Majander säger i en intervju i Yle att de finlandssvenska männen lägger avsevärt större vikt vid frågor som rör ekonomi och säkerhet än vad kvinnorna gör. Kvinnorna betonar i stället vård, omsorg och miljö. Enligt Mikko Majander märks den här trenden inte bara i Svenskfinland.
”Det finns ändå något både oroande och fascinerande i trenden att kvinnor och män i allt högre grad tycks leva i olika världar, eller åtminstone gör så olika tolkningar av världen”, skriver Susanna Ginman, ledarskribent i Hufvudstadsbladet. Liksom Mikko Majander konstaterar hon att utvecklingen inte sker bara i Svenskfinland utan i hela landet och hela västvärlden. Därtill varnar hon för att mekaniskt kalla de frågor som engagerar kvinnor för ”mjuka” frågor.
”Det är missvisande att klassa de här frågorna som mjuka, för åtminstone om man ser till kostnaderna för vård, skola och småbarnspedagogik handlar det om mycket pengar,” skriver Susanna Ginman.
En annan markant skillnad mellan manliga och kvinnliga väljare i Svenskfinland är att 24 procent av männen vill se Sannfinländarna i nästa regering, medan motsvarande siffra bland kvinnorna är bara åtta procent. Också detta är ett känt mönster från exempelvis Sverige. I resultatet i det svenska riksdagsvalet i höstas märktes tydligt hur män överlag röstar höger och kvinnor vänster.
Tendensen är inte ny. Enligt en rapport från Göteborgs universitet var svenska kvinnor mer konservativa och mer höger än män under 50-, 60- och 70-talet. Men sedan 1980-talet har männen vänt sig mer högerut, medan kvinnornas politiska värderingar varit mer konstanta över tid. Det är också övervägande män som dras till populistiska och radikala högerpartier. I det svenska riksdagsvalet 2022 röstade 16 procent av kvinnorna på Sverigedemokraterna, att jämföra med 25 procent av männen. Motsvarande siffror för Socialdemokraterna var 34 respektive 26 procent.
”Det finns en tydlig korrelation mellan utbildning och flera av de heta politiska frågor där kvinnor och män just nu tycker olika”, sa statsvetaren Jakob Ahlbom till Dagens Nyheter strax efter valet.
Den allmänna utbildningsnivån i Sverige är numera lägre bland män än bland kvinnor. SD:s väljare tenderar att ha lägre utbildning så där är en förklaring till varför de lockar fler män än kvinnor.
Lägg till detta att cirka 80 procent av de som arbetar i vården och omsorgen är kvinnor, enligt Jakob Ahlbom, vilket bäddar för att kvinnor stöder partier som vill värna den offentliga sektorn. Facit: två starka mekanismer som får män och kvinnor att dras åt olika håll politiskt.
Är det då ett problem, att kvinnor och män har olika intressen och röstar därefter? Vid rösträkningen väger ju allas röster lika.
För partistrateger kan det bli en vansklig balansgång: om vår politik bara lockar det ena könet, ska vi anpassa den så att vi blir mer tilltalande för det andra och riskera att tappa våra befintliga väljare? Men framför allt gäller det att vara vaksam på den falska ekvivalensen: många högerpopulister bedriver en tydligt kvinnofientlig politik, med direkta hot mot kvinnliga opponenter, utan att på något sätt utsättas för liknande attacker själva. Om sådana partier har svårt att locka kvinnliga väljare så är det förstås inte kvinnorna det är fel på, utan partiernas politik.
Som väljare önskar man lagtingspartierna lycka till med att hitta manliga vänsterkandidater såväl som kvinnliga borgerliga kandidater med lyskraft inför höstens val. För det vore sorgligt om partipolitiken blev ytterligare en kraft som slår kilar mellan män och kvinnor. Vi har redan de sociala mediernas algoritmer för sådant.
