SÖK
MENY
Pappor klarar visst av att ta hand om sina barn
Redan efter två år syns de första resultaten av föräldraledighetsreformen. Målet är att fördela ansvar och omsorg av barnen mer jämlikt i familjerna, och den första sammanställningen tyder på att vi går åt rätt håll: Fler pappor är mer och längre lediga för att ta hand om sina barn.
”Familjeledighetsreformen fick fler pappor att ta ut mer föräldraledigt”, det glädjande beskedet kom från Folkpensionsanstalten FPA i förra veckan. De nya reglerna, som alltså trädde i kraft i augusti 2022, innebär att föräldraledighetsdagarna som utgångspunkt delas jämnt mellan två föräldrar – 160 dagar vardera. Den ena föräldern kan sedan överlåta högst 63 dagar till den andra föräldern.
Samtidigt infördes flexiblare regler för hur föräldrapenningsdagarna kan tas ut ända fram tills barnet fyllt 2 år.
Nu har de två första åren med nya regler passerat och FPA har utvärderat, och förändringarna verkar redan ha haft en viss effekt. Pappor till barn födda efter reformen har tagit ut en nästan dubbelt så stor andel av föräldrapenningsdagarna som pappor till barn födda före.
De åländska papporna brukar ligga bra till i riksstatistiken och toppar FPA-listan även denna gång, genom att ha tagit ut cirka en fjärdedel av alla ersatta föräldrapenningsdagar.
Ser man på Åsub:s statistik över uttagna föräldradagpenningar bland de åländska männen så har dagarna i långsamt takt ökat även till viss del före reformen. Det gäller både antalet män som överhuvudtaget tar ut dagar och totalantalet dagar för varje man.
Men det går nog att se en konkret reform-effekt även lokalt, för mellan 2022 och 2024 tar siffrorna ett ordenligt skutt. År 2022 tog 381 pappor ut totalt 12 831 dagar med föräldrapenning, enligt Åsub. År 2024 är motsvarande siffror 403 pappor och 19 590 dagar.
FPA lyfter även en annan positiv aspekt man hittat i sin genomgång De flesta papporna tar nu föräldraledigt också vid andra tidpunkter än barnets mamma. Det betyder alltså att fler pappor faktiskt tar hand om barn på föräldraledigheten, inte plockar ut dagar för att renovera garaget, bygga altan eller kunna var lite ”extra semester” en sommar med familjen.
Nu tar över 70 procent av papporna i Finland föräldraledigt mer än de 18 dagar som kan tas ut samtidigt med mamman. Före reformen, år 2021, låg motsvarande andel under 60 procent.
”Det här är en betydande förändring. Ett centralt mål med reformen var att uppmuntra pappor att ta ett självständigt ansvar för barnets omsorg, och här har vi tagit ett stort steg framåt”, kommenterar specialforskare Miia Saarikallio-Torp i FPA:s utskick.
Men fortsättningsvis är det mammorna som stannar hemma med barnet mest och längst. Det var fortsättningsvis bara fyra procent av föräldrarna som delade föräldrapenningsdagarna helt jämnt mellan sig. Finland hade också den sämsta utgångspunkten i hela Norden vad gäller jämställt föräldraskap före reformen. Enligt rapporten State of Nordic Fathers från 2019, som beställdes av Nordiska ministerrådet som en del av en global undersökning, stannade finländska pappor hemma kortast tid av alla i Norden. En högre andel mammor stannade också hemma betydligt längre här än i övriga nordiska länder.
”Trots att reformen ledde till att papporna tog ut mer ledighet, fördelas ledigheten i de flesta familjer fortfarande på traditionellt sätt. En jämlik fördelning av föräldraledigheten ligger alltså ännu en bit borta”, skriver FPA.
Men de senaste åren visar att förändring kan ske, och det kan dessutom gå rätt snabbt om förutsättningarna finns. Traditionella könsroller är inte så cementerade som vi kanske tror.
Det finns många olika orsaker till hur småbarnsfamiljer väljer att lägga upp sin vardag, men FPA:s sammanställning visar vi är på rätt väg – mot ett mer jämställd föräldraskap.
