Pandemin har skakat om sättet vi ser på arbete
Pandemin har satt mycket i gungning, inte minst hur vi ser på arbetet. Från massuppsägningar till sabbatsår och en ökad efterfrågan på flexibilitet och autonomi. Har arbetsrevolutionen kommit?
”Den stora massuppsägningen”. Så har många amerikanska medier rubricerat den trend som varit synlig under pandemin, nämligen att många valt att säga upp sig från sina jobb. Bara under andra halvan av 2021 rapporterar New York Times att över 20 miljoner arbetare i USA lämnat sina arbeten. Antijobbrörelsen, som även börjat sprida sig utanför USA, oroar även till viss mån experter i Finland. Här har uppsägningar dock främst drabbat branscher som lidit under pandemin, som restaurang- och turismsektorn, där uppskattningsvis 20 000 finländare lämnat sina arbetsplatser. Men även i Finland gror en allmän frustration med arbetets status quo i pandemins spår, en frustration som sträcker sig bortom de brancher som drabbats mest av restriktioner.
Enligt en undersökning om jobb-attityder som Arbetshälsoinstitutet i Finland gjorde sommaren 2021 så ökar antalet personer som överväger att byta jobb. Detta främst bland offentligt anställda, kvinnor, lågutbildade och personer som inte jobbar på distans. Den yrkeskategori som sticker ut mest är sjukskötare, enligt förhandsuppgifter på en studie som HBL fått ta del av så funderar 69 procent av sjukskötarna på att byta jobb. Detta antagligen på grund av den höga arbetsbördan de haft de senaste två åren.
Det är en annan oroväckande arbetsrelaterad trend under pandemin, nämligen utbrändhet. Förutom de yrkesgrupper som haft ökad arbetsbörda under pandemin, såsom sjukvårdspersonal och lärare, så vittnar även många andra finländare om utmattning. Speciellt de som bor ensamma och unga människor har tampats med sitt välbefinnande på arbetsplatsen. De har upplevt tristess och utbrändhet. Även bland de som närjobbat har utmattningssymptom blivit allt vanligare.
Coronapandemin har fört med sig isolering, förändrade arbetssätt och restriktioner som uppdateras titt som tätt. Det är inte att undra på att vi blivit trötta och håglösa, utarbetade och oroliga. Men pandemin har också skapat ett utrymme och ett behov för reflektion.
”Pandemin tvingar folk att göra en förändring och tänka på livet och sig själva på ett sätt som de annars antagligen inte hade gjort – (de tvingas) tänka på hur värdefullt och kort vårt liv och vår tid är.”
Det säger DJ DiDonna, en av grundarna av ”The Sabbatical project”, en socialvetenskaplig plattform som syftar till att undersöka rollen av sabbatsår i våra liv. Deras statistik visar att just sabbatsår, att man tar ledigt ett år eller flera från arbete, tripplats under pandemin.
Även om det inte är ekonomiskt eller praktiskt möjligt för alla att ta ett sabbatsår eller ens en sabbatsmånad är det relevant för alla att ta sig en närmare titt på sin arbetssituation. Vi lever i en kultur där vår identitet och till stor del vår självkänsla är knuten till vårt yrke och arbete. För vissa är arbetet viktigt och nobelt, för andra är det ett sätt att tjäna pengar. Oavsett vilken motivation som driver oss till att stiga upp morgnarna så finns det alltid fog för reflektion kring vad arbete betyder för oss och vad vi vill få ut av det.
”Idén om att arbete har ett moraliskt värde i sig själv är en myt vi betalar för med den enda resurs vi inte kan förnya: vår tid”.
Det skriver Eleanor Gordon-Smith i The Guardian. Hon har en viktig poäng.
Arbete är för de flesta nödvändigt och för många viktigt, men det är lätt hänt att man fastnar i tanken på att arbetet inte kan ifrågasättas, att det inte går att kompromissa, ta tjänstledigt ett tag, byta bana eller ändra sina arbetsrutiner.
Coronapandemin har medfört mycket irritation, trötthet och ändrade rutiner till våra arbetsplatser. Men samtidigt tror många experter att det också kommer leda till mer flexibilitet och autonomi i framtidens jobbvardag. Inget ont som inte har något gott med sig, brukar det heta. Kanske den frustrerade arbetssituationen utmynnar i en gynnsam arbetsrevolution.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
