Bokföringssvindeln fortsätter att nystas upp. Nu står kollegan till den dömda bokföraren inför rätta, kunderna vill ha sina pengar.

Men vem har egentligen de stulna pengarna?
Bokföringssvindeln, då en bokförare använde sig av sina kunders pengar på spel på nätet, drabbar många oskyldiga. Det finns en person som är dömd, bokföraren. Men den skyldiga har inte, och kommer aldrig att ha, så mycket pengar att hon kan betala tillbaka sina skulder på närmare en miljon euro.

Företagen som blivit av med sina pengar försöker få dem tillbaka, nu av kollegan till bokföraren. På grund av att bokföraren och hennes kollega hade öppet bolag är detta möjligt, trots att kollegan hävdar att hen inte visste vad som pågick mellan bokföraren och hennes kunder.

Var är då pengarna? Jo, de finns bland landskapsregeringens Paf-medel, bland Paf-personalens löner, bland pengarna som betalar geriatriska klinikens ombyggnad och upprustning. Och bland alla de kultur- och idrottsevenemang som arrangeras på Åland. Det är vi alla som bränner upp de stulna pengarna.

Redan 2013 tog Nya Ålands kvällschef Mårten Sundberg upp det här ämnet i ett ledarstick, där han menade att Paf borde ersätta bokförarens offer. Lantrådet Camilla Gunell (S) sade då att landskapet sagt ifrån, man tar inte in skuldpengar i verksamheten. Paf-chefen Anders Ingves var rädd att trovärdigheten skulle ifrågasättas om man betalade tillbaka stulna medel. Ingves ville vänta och se hur domen faller mot bokföraren.

Paf har fått utmärkelser för sitt spelaransvar, ändå föll någon mellan stolarna och resultatet drabbar både privatpersoner och företag hårt. Flera åländska företag har blivit av med, för dem, stora summor pengar som använts till nätspel på Paf. Paf genererar vinster alla år och landskapsregeringen använder sig av pengarna för att låta det åländska idrotts- och kulturlivet blomstra.

Den dömda bokföraren uttryckte sig på följande sätt i en intervju i Nya Åland:

– Jag har kämpat mot mitt spelberoende. Kanske det är dags för landskapsregeringen att göra samma sak?

Paf och landskapsregeringen kan inte sopa problemet under mattan. Det handlar inte om småsummor, det handlar om nästan en miljon euro. Senast när Paf:s speltillstånd ska förnyas i slutet av 2016 måste man hitta en lösning på hur man i praktiken löser problemen när spelaransvaret missar.

Det är dubbelmoral att bygga upp landskapsbudgeten med hjälp av spelpengar och sedan slå ifrån sig när skiten träffar fläkten. De pris som delas ut för ansvarstagande inom spelbranschen, delas ut av branschen själv, inte organisationer för personer med spelberoende eller andra sociala instanser som får reda ut problemen.

Förhoppningsvis , men troligen inte, är detta en enstaka tragedi. Paf och landskapsregeringen kan använda fallet med bokföringssvindeln för att lära sig något. Till exempel att om man erbjuder en vara som är så begärlig för vissa att de begår brott för att komma åt den och utvecklar en sjukdom måste man ha ett system som förhindrar att det drar iväg på detta sätt.

Det är svårt att sätta gränser i ett landskap som bygger upp sin ekonomi på spel och taxfreeförsäljning, men bakom varje Paf-euro finns en människa som satsat den i ett spel. När det visar sig att euron är stulen, måste Paf ha en strategi för att minska skadan.

Nina Smeds