På sociala medier finns ingen likabehandling
De sociala medierna har blivit allt mer betydelsefulla när det kommer till att sprida politiska budskap. Men globala it-företag är sällan anpassade till våra förhållanden, vilket kan leda till vissa kandidater helt enkelt inte tillåts den köpta synlighet som alla vill ha.Det kan bli ett problem för den demokratiska processen – och partierna gör gott i att fundera på andra alternativ.
Flera finländska riksdagskandidater har inte lyckats köpa annonser med politiska budskap på sociala medier. Enligt Hufvudstadsbladets Torsten Fagerholm har företrädare för olika partier haft svårt att starta politiska annonskampanjer på bland annat Facebook och Instagram – på grund av moderbolaget Metas svårnavigerade regelverk. En ojämlikhet i vem som får och inte får sprida politiska budskap på sociala medier riskerar att bli ett demokratiproblem. Främst handlar problemen om den minimala möjligheten att påverka globala it-bjässar när saker inte går som det var tänkt.
En som har försökt är Oras Tynkkynen (Gröna). För en månad sedan redogjorde han för sin batalj med Metas kundtjänst. Tynkkynen beskriver hur hans politiska konto inte fick köpa spridning och han försökte med alla möjliga metoder att få tag på någon som kunde fixa problemen. Exakt var det hade tagit stopp fick han inte reda på – företaget ville helt enkelt inte svara på vad som hade gått fel.
Tynkkynens sammanfattande ord var Kafkakapitalism. ”Orsaken till problemet är inte identifierad. Det finns inget sätt att lösa problemet. Kundtjänst kan inte nås. När kundtjänst svarar är den inte till hjälp” skrev han i (andra) sociala medier.
Att det har blivit svårare att köpa spridning av politiska budskap på sociala medier är i sig inget konstigt. Facebook har varit inblandat i flera valskandaler – de mest kända är det amerikanska presidentvalet 2016 och den brittiska folkomröstningen om EU-utträde året efter. Omfattande utredningar, och på senare tid vissa erkännanden, har visat att bland annat ryska trollfabriker försökte påverka de amerikanska väljarna inför presidentvalet 2016. Journalisten Carole Cadwalladrs redogörelse för dataföretaget Cambridge Analytica visar också att sociala medier spelade en stor roll i att påverka folkomröstningen i Storbritannien.
Så att företag som Meta försöker undvika att hamna i nya påverkanskampanjer och i förlängningen nya, dyra, skandaler är naturligt. Då måste man komma ihåg att skalan är anpassad för frågor som: hur kan man undvika att ryska krafter påverkar amerikanska presidentval? Och om en politiker från Pörtom eller Överby får problem är det sannolikt ett pris Meta är villigt att betala.
Så sent som i oktober i fjol fick Meta böta nästan 25 miljoner dollar för över 800 fall av brott mot lagar som ska se till att penningflöden i samband med valkampanjer redovisas. Böterna i sig märks knappt i den omsättning som Meta har, men den dåliga PR som Meta får är desto värre. Det kostar nämligen betydligt mer än 25 miljoner när aktiekursen störtdyker.
Orsaken till att många, de allra flesta, ändå vill använda sig av plattformar som Facebook är effektiviteten när det gäller att rikta annonser till specifika målgrupper. Men guldåldern för de sociala medierna kan vara på väg att ta slut – åtminstone vad gäller precisionsannonserna. Tack vare dataskyddslagstiftning har det blivit svårare att rikta annonser till specifika användargrupper – vilket gör annonsverktygen trubbigare än förr.
Carl-Gustaf Lindén, professor i datajournalistik vid Bergens universitet, säger i en intervju med Svenska Yle att begräsningarna i spårprogram (kakor eller cookies) redan leder till minskade intäkter. Enligt Lindén kan det handla om 10 miljarder dollar i år bara på grund av att teknikföretaget Apple begränsar spårmöjligheterna genom sina produkter. Som ett svar på de krympande intäkterna kommer Meta snart att lansera en betaltjänst för användarkonton, vilket rimligtvis leder till att gratisversionen blir sämre och att intresset svalnar ytterligare.
Att marknadsföra sig via företag som Meta, som inte tycks bry sig om att ge alla kandidater samma förutsättningar och vars affärsmodell inte är anpassad till nationella förhållanden, kommer att leda till ojämlika valkampanjer. De politiska partierna, och kandidaterna, gör nog gott i att fundera ett varv till på om det finns andra kanaler att sprida sina budskap.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
