På en punkt har Soini rätt
När utrikesminister Timo Soini (Blå) mötte lyceisterna i måndags var han tydlig med att ungdomar har en viktig plats i politiken.
På den punkten har han rätt.
När utrikesminister Timo Soini besökte Åland i måndags bad han om att få samtala med ungdomar. Även om det finns många punkter där Soini och det åländska etablissemanget inte går ihop har han rätt i en sak: ungdomars roll i politiken är viktig.
Det finns en hel del att lära från de klassiska outsider-berättelserna. Under ministerns besök vid Ålands lyceum lyfte han sin egen. Om ”fyra gubbar i en bastu” som bildade partiet Sannfinländarna som i det senaste valet blev Finlands tredje största. Om att han i ungdomen försökte sig in i politiken och den person närmast honom i ålder var närmare 60 år gammal. Om att de enda kvalifikationerna man behöver ha i politiken är ett tillräckligt antal röster.
Och även om man inte behöver omfatta själva politiken som Soini har byggt sin karriär på så är det lätt att inspireras av själva berättelsen.
Ungdomar är underrepresenterade i politiken. En orsak är förstås valbarhet och rösträtt som hos oss har en åldersgräns på 18 år. En annan är att ungdomar generellt sett röstar lite mindre frekvent än andra grupper, sannolikt för att färre kandidater talar för deras frågor. Men ungdomsperspektivet är viktigt på så många sätt. Ungdomar är en del av samhället, de påverkas av den förda politiken och borde därför ha en samhällelig arena att uttrycka sina önskemål, precis som alla andra grupper.
Sammanlagt 22 906 ålänningar fick rösta i kommunalvalet 2015. Kommunfullmäktige och kommunstyrelser representerades efter valet av 46 personer under 30 år av sammanlagt 780 förtroendevalda på Åland. I de kommunala nämnderna är 28 av totalt 382 stolar tillsatta av personer under 30 år. Den enda grupp som är svagare representerad är 70-plussare.
Siffrorna är dessutom en liten försämring jämfört med valet 2011. Det valet resulterade i 54 personer i kommunfullmäktige- och styrelser av 824 personer totalt. Vad gäller nämnder var 34 av 418 platser tillsatta av någon under 30 år.
Det kan tyckas vara en trend som är svår att bryta. Men det går. I ett aktuellt exempel, mellanårsvalet i USA, har unga i större utsträckning än på länge tagit sig till valurnorna. Kruxet är att de måste känna sig representerade av en politik för att bry sig, och i många fall är det lättast att relatera till personer i ungefär samma livssituation som en själv.
Soini lyfte upp sin hemstad Esbo där det finns ett ungdomsfullmäktige och där unga får påverka en del av budgeten genom något som Esbo stad kallar deltagandebudgetering. I deltagandebudgeteringen ingår beslutsfattande om ungdomars fritidsverksamhet och tjänster och resurser riktade till just ungdomar.
På Åland finns förstås aktiva unga i politiska ungdomsförbund, Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation och andra organisationer. Är det tänkbart att införa samma system här?
Åland har i dag 16 kommunala politiska organisationer, att hitta 16 ungdomsrepresentanter skulle vara en stor utmaning. Men frågan är hur länge så är fallet. Om Åland får en ny kommunstrukturreform skulle det resultera i färre politiska organisationer och då växer både underlaget att hitta en ungdomsrepresentant och behovet av att bredda perspektiven i bildandet av den nya kommunen.
Även om rösträttsåldern i kommunalval inte sänks efter det fallna åländska lagförslaget så finns här en riktig chans att ge ungdomar inflytande över beslut som också påverkar dem. Och det ger en möjlighet till att öka den politiska medvetenheten tidigare vilket är att göra demokratin en tjänst även i framtiden.
Förhoppningsvis blir berättelserna som Soinis färre. I alla fall den delen om ett politiskt intresse som kuvas på grund av att alla runt omkring en är stofiler som inte engagerar den kommande generationen. Att väcka intresse genom ett ungdomsråd eller genom ungdomsrepresentation i fullmäktige är rätt väg att gå.
