DELA
Foto: Stefan Öhberg

Orättvisan mitt i jublet

Självstyrelsen har firats i strålande sol och prunkande grönska. Och den är värd fortsatt firande, även om beslutet i tiden togs emot som ett nederlag. Åland hör till de mest välmående samhällena i Europa – och världen? Men.

Det är något som skaver. Den lediga dagen. Den 9 juni, när landskapets och kommunernas anställda slipper gå till jobbet medan resten knegar på som vanligt. När ledamoten John Holmberg (Lib) nyligen tog upp frågan i en insändare hade det varit tyst om saken länge. Kanske börjar hoppet svika efter decennier av märklig orättvisa. Man ger upp.

På 1980-talet samlades fackligt aktiva utanför Självstyrelsegården den 9 juni för att inför firande högdjur (och andra) demonstrera sitt missnöje över att bara en del var fria att fira.

Att det blev så, ledigt för en del och jobb för andra, var antagligen inte meningen. Våra politiker på den tiden trodde nog att man inom kort skulle kunna rätta till saken så att alla skulle ha en ledig dag. Men som lagen såg ut då kunde lagtinget besluta enbart om det som rörde avtalen för offentligt anställda med undantag för statens folk.

Kanske trodde man att den pågående revisionen av självstyrelselagen skulle överföra arbetsrätten till åländsk behörighet. Att det skulle dröja ända till 1993 innan revisionen blev verklighet kunde man inte veta på 1970-talet. Liksom inte heller att arbetsrätten skulle stanna på rikssidan. Men då var det sent att stiga tidigt upp.

Det enda lagtinget kan göra i detta nu för att skapa rättvisa är att avskaffa den betalda fridagen. Skulle det gå igenom utan protester? Att avskaffa förmåner brukar inte vara populärt. Så? Dessutom har det varit rätt tyst rätt länge.

De privatanställda kanske inte bryr sig om att det blev litet tokigt i tiden. Och nu är en ny revision på slutrakan och ja, arbetsrätten finns med på listan, dock inte överförd till åländsk behörighet, inte än. Vi vet inte hur det blir. Eller när det blir, om det blir. Men att i väntan på den nya självstyrelselagen dra in 9 juni som betald fridag för en del kanske är förhastat. Så vad göra?

Ett radikalt förslag kunde vara att betala extra till alla, också de privatanställda, som är på jobb den 9 juni enligt systemet för så kallade röda dagar. Dyrt? Visst. Skulle arbetsgivarna gå med på det? Absolut inte. Dessutom kan ju lagtinget inte besluta om en sån sak, inte så länge arbetsrätten är riksbehörighet.

Men lagtinget kan besluta att landskapet står för den här extra ersättningen.

Skulle någon vara galen nog att lägga fram ett sånt förslag? Att landskapet skulle betala. Men någon kom ju med förslaget att göra 9 juni till betald fridag för landskapets och kommunernas anställda.

Det kostar enligt John Holmberg en miljon. Varifrån han har fått den siffran framgår inte. Den låter inte riktigt riktig. Men om det vore så, är då inte resten av arbetskraften också värd en slant?

Varför låter en miljon inte riktigt? Det är möjligt att dagslönen för samtliga offentligt anställda inklusive ersättning till dem som måste jobba stiger till en miljon. Men om alla istället går till sitt jobb, har samhället då sparat en miljon, som kan användas till annat?

Nej. Det som sparas in är den extra ersättning som betalas till dem som arbetar på en röd dag. De är i och för sig rätt många. Vi kan inte stänga sjukhuset, skicka hem alla poliser, be fartygen lägga till själva och så vidare. Där måste det finnas folk på plats. Men många andra får helt enkelt lov att jobba in den lediga dagen. Arbetet lämnas inte ogjort.

Så i ärlighetens namn, även om man ser orättvisan så är den svår att bli av med just nu. Vad lär vi oss av det? Att det är fint och värt att fira att få styra sig själv, men att man behöver vara försiktig med vilka lagar man stiftar och vilka beslut man fattar.

”Vi kan inte stänga sjukhuset, skicka hem alla poliser, be fartygen lägga till själva och så vidare. Där måste det finnas

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp