DELA
Foto: Ida K Jansson

Öppna kontorslandskap är omoderna

Öppna kontorslandskap kan vara förödande för koncentrationsnivå.
Minska arbetstagarnas koncentrationskapacitet med tio procent!

Det är ett erbjudande få företagsledare skulle tacka ja till.

Trots det går allt fler företag in för öppna kontorslandskap.

Kritiken mot öppna kontorslandskap är motiverad. Det visar forskning från flera decennier. En av dem som tittat på detta är hjärnforskaren Katarina Gospic. I sin bok Neurodesign (2016) slår hon fast att störande ljud i värsta fall kan sänka en prestation med hela 66 procent. Det drar ner på trivseln, effektiviteten lider och i längden kan det leda till stressymptom.

Om en arbetsuppgift kräver mycket koncentration och att man minns tillbaka ökar också risken för misstag om den omkringliggande ljudnivån stör.

Chefernas motiveringar till att rasera väggarna är många. En av de vanligaste är att de vill använda utrymmen så kostnadseffektivt som möjligt och avstå från död yta. Varje kvadratmeter i storstäders centrum kostar mycket pengar och vem skulle vilja betala för utrymme som ingen använder.

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det inte heller optimalt att ha stora utrymmen med få anställda eftersom det kan öka på till exempel uppvärmningskostnaderna.

Samarbetsförmågan på arbetsplatsen förväntas bli bättre om inte alla sitter i egna rum. Det här verkar vara en långlivad myt. Den forskning som finns i dag visar snarare motsatsen.

Generellt sett blir arbetstagarna inte mer samarbetsinriktade bara för att de sitter i ett stort rum. Istället verkar det snarast som om resultatet är det motsatta. Andra människors närvaro kan bli ett störande moment vilket leder till att relationen mellan människor blir sämre.

Hörselkåpor , distansarbete och musik är vanliga sätt att försöka komma undan det koncentrationsrubbande sorlet.

I jämförelse med skolor och industrier är kontorsmiljön betydligt mindre bullrig mätt i decibel. Men i kontorsmiljö krävs det ofta att man kan koncentrera sig.

Forskaren Annu Haapakangas vid Åbo Universitet har granskat kontorslandskapen ur arbetshälsoperspektivet.

I en färsk doktorsavhandling i psykologi argumenterar hon för att prat stör mest. Det klarar människans hörsel inte av att filtrera bort på samma sätt som till exempel buller eller surr från maskiner. Det är ett problem som man inte kommer åt genom att inreda med ljuddämpande material.

Ny teknik kan ändå bidra till en förbättring. Haapakangas forskning visar att kontor där man konstant sänder ut ett bakgrundsljud gör att det blir svårare att höra exakt vad som sägs i rummet. Något högt bakgrundsljud handlar det inte om utan om cirka 43 decibel. Det kan jämföras med vanlig luftkonditionering som ligger på drygt 30 decibel och normalt prat på 59 decibel

Det låter kanske bakvänt att öka ljudnivån om människor redan är sjuka på grund av för mycket ljud. Men i Haapakangas forskning visar att ju högre bakgrundsljudet på ett kontor är, desto mindre störande ljud upplevde testpersonerna att det fanns.

Kontentan är att surr från till exempel luftkonditionering inte är ett problem utan något som snarast filtrerar bort det störande pratet.

Att helt slopa öppna landskap behöver man ändå inte göra. I dag byggs också allt flera kontor där modellen med öppet landskap kompletteras med tysta utrymmen. De här kontoren tampas delvis med samma utmaningar men problemen är betydlig mindre. Men det viktiga är att det finns utrymmen där personalen kan sitta i lugn och ro och arbeta koncentrerat.

Det är svårt att exakt räkna ut vad en dålig arbetsmiljö kostar i euro och cent för ett företag. Men i dagens trimmade arbetsvärld där allt räknas borde arbetsgivarna värna om att arbetsmiljö är god.

I ett bredare perspektiv borde arbetsgivare fundera på hur lönsamt det är när personalens effektivitet minskar och risken för sjukskrivningarna ökar.